Östergötland / II. Östergötlands beskrivning / 1007 (1914-1920) Author: Anton Ridderstad Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sid. 566 o. 569), utvecklandet av bankinrättningar, landstingets tillkomst eller
bildandet av föreningar av betydelse för hela provinsen samt öppnandet av nya hamnen
och Östra stambanan, den förra invigd den 22/9 1867 och den senare den 15/10
1872, vilka dagar isynnerhet anses epokgörande för Linköpings
utvecklingshistoria. I samband med stambanans tillkomst uppfördes en järnvägsbro över
Stångån. Under årens lopp blev denna emellertid otillförlitlig att befara, vadan
en ny bro måste byggas (fig. 408, 409). Vid Kinda kanals anläggande
ombyggdes Stångebro. Ytterligare anledning till framåtgående har tillkommit genom
de nya järnvägarnas förbindelse med staden: Mellersta Östergötlands smalspåriga
från 1897 med sina bibanor samt Östra centralbanans bredspåriga från 1902.
Nya hamnen anlades i förening med Kinda kanals anläggande.
Hamnanläggningen vid Nykvarn påbörjades 1839. Det stora flertalet ansåg då en hamn för
Linköping onödig, »då staden var utan egentlig handel». Hamnen var fullbordad
på 1850-talet. Landsvägar utgå sedan gammalt åt alla håll.

409. Järnvägsbron.

Stadens handel och industri kan sägas först på de senaste femtio åren
kommit till någon mera betydenhet. I Hirsch’s »Danzigs Handels- und
Gewerbsgeschichte unter der Herrschaft des deutschen orden» finnes dock Linköping
jämte Söderköping omtalad som en av de två östgötastäder, vilka drevo handel
med Danzig under 1400-talet. Numer har staden ett vidsträckt handelsområde
inom landet. Utförseln av livsmedel är betydande. År 1816 funnos här 26
handlande med lika många biträden. År 1850 29 handelsidkare med 35
handelsbetjänter med en bevillningssumma av 720 rdr. År 1816 funnos i 40 yrken
155 handtverksmästare med 94 gesäller och 132 lärlingar. År 1850 funnos 124
handtverksmästare samt 5 kvinnor med egen verkstad med tills. 289 biträden
och en bevillningssumma av 1,031 rdr. År 1816 funnos 8 fabriker samt 1851
5 färgeri- och 8 garverifabriker samt 2 strump- och 1 snusfabrik med 51 arbetare.
År 1913 funnos 229 handelsidkare med 204 biträden vartill kommo 16
handelsaktiebolag med 82 biträden ävensom 12 gårdfarihandlande med en taxerad
inkomst av omkr. 850,000 kr. År 1910 voro handtverkarna 160 med 213 arbetare
och av driften en tax. inkomst av kr. 272,408. Tulluppbörden belöpte sig 1913
till kr. 238,929. Hamnavgifterna uppgingo s. å. till kr. 19,561.

Av Linköpings industrier under år 1914 intager Östergötlands sockerfabriks ab.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>