Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping - Kyrkligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre S:t Larskyrkan. Från skilda håll fick kyrkobyggnaden
understöd. Så gav påvl. legaten, biskop Vilh. av Sabina år 1247
Linköpingsbiskopen tillstånd att till den under arbete varande kyrkan använda
någon del av alla kyrkornas tionde i stiftet. År 1248 befinnes en
insamlare ha rest omkring för att anskaffa byggnadshjälp och beviljades
bidragarna avlat. År 1261 lämnade påven Urban IV tillstånd, att
gudstjänsten under de korta vinterdagarna skulle få hållas vid ljus. År
1262 och 1265 utfärdades påvliga brev till biskopen i Linköping med
tillstånd att låta dem, som på viss tid voro uteslutna från kyrkan,
likväl, för att ej göra deras mindre kända brott allmänt bekanta, ingå i
kyrkan på S:t Petri och Pauli, domkyrkans skyddshelgons, dagar. Att
många gåvor kommo kyrkan till del i dessa äldre tider är bekant. Här
nämnes en av de första kända. År 1275 gav k. Magnus sina gods i
Tjust till ett nytt kanonikat, varmed även följde Västervik, vartill
konungen ägde jus patronatus, och som vid inträffande ledighet skulle förenas.
I april 1251 kröntes kon. Valdemar här, då han, för ett kanonikats
inrättande, till kyrkan gav sin gård Sätuna m. m. tillika med en gård i
Linköping. K. Valdemar synes även senare haft kyrkan i välvillig
hågkomst. Bl. a. utfärdade han år 1270 privilegium för densamma. År
1272 förordnades, att varje nyvigd präst skulle i två år inhämta
kännedom i ämbetsförrättning vid kyrkan. Men även andra konungar och
medlemmar av Folkungasläkten visade genom gåvor kyrkan sitt
deltagande. Kyrkobyggnaden blev emellertid dyrbar, och allt emellanåt
synas penningetillgångarna varit knappa. År 1288 befallde t. ex. k.
Magnus, att hälften av all tionde från stiftets kyrkor skulle lämnas till
kyrkobyggnaden under 8 år liksom under lika lång tid därförut, i följd
av konungens med råds råde fattade beslut, skett. Dylika befallningar
upprepades l. bekräftades allt emellanåt. Landsbygden hade nu fått
sina kyrkor färdiga, och för dem behövdes alltså ingen tionde.
Avlatsbrev utgåvos för dem, som besökte kyrkan. Biskopar och andra
enskilda gåvo även i sina testamenten bidrag till henne. Vissa
lämnade gåvor till inrättande av vikariat, andra till stiftande av prebenden,
för att här få sin grav l. också till mässors hållande för sin l. de sinas
själar. Hertig Bengt, död 1291 som biskop här, gav i sitt testamente
ett stenhus i Söderköping och ett guldkors. Även under följande
århundrade togs kyrkan i hägn av de store. Så utfärdades skyddsbrev
för densamma på alla dess erhållna fri- och rättigheter av hertigarna
Erik och Valdemar 1301, 1308, 1310 samt 1312. År 1301 skänktes
medel till vaxljus för Marias beläte i kyrkan. År 1321 befallde
Magnus Eriksson, med anförande av legaten Vilhelms brev, angående en del
tiondes utgörande från stiftets kyrkor, att dylik byggnadshjälp skulle
på samma sätt utgå under sex följande år, varefter konungen hoppades,
att domkyrkan med Guds hjälp kunde fullbordas. I sitt 1346 uppgjorda
testamente gåvo k. Magnus o. drottn. Blanka 100 mark till kyrkans
fullbordande och 100 mark till altaret, som var byggdt för deras själar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
