- Project Runeberg -  Östergötland / II. Östergötlands beskrivning /
1036

(1914-1920) [MARC] [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping - Kyrkligt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av samma diameter som kolonnerna. Vid reparation av denna port
utfördes socklar, pelare och listverk av nyhuggen sten, men det gamla
dörrfältet och portvandstyckena bibehöllos. Den i strävpelaren vid
denna port befintliga bilden av Petrus återinsattes vid denna
reparation på sin gamla plats. En bild av Paulus har funnits i strävpelaren
ö. härom, men är länge sedan förstörd. Torningången kommer även att
få sin prydnad, sedan k. m:t 1917 fastställt prof. T. Lundbergs förslag
till prydnad av fältet inom portbågen. Detta förslag upptager en
täckt Petrusbild och 6 avdelningar i upphöjdt arbete, främst, olika
tilldragelser ur Petri liv,
med 40 bilder.

illustration placeholder
438. Domkyrkans midtskepp. Till vänster biskop

Tersevi grav.


Om det yttre av
kyrkan gör ett
mäktigt intryck på
åskådaren, så gör det inre
det i ännu högre grad
(fig. 438).
Visserligen är nu all den
glans borta, som
under katolska tidens
dagar här
utvecklades, då templet var
uppfylldt av
helgonbilder och praktfullt
smyckade altaren,[1]
fönstren voro
behängda med dyrbara gardiner, och de till en del förgyllda pelarna
vid högtidliga tillfällen pryddes, såsom det berättas, av en tjock
guldkedja samt då på altaret stod frälsarens bild i övernaturlig
gestalt, därjämte prydt av ett dyrbart kristallkors. Välluktande
rökelse och myrra uppfylla icke tempelvalven. Från de talrika altarena
förnimmas icke såsom fordom de mässor, vilka knappt någon stund på
dagen tystnade. Man har i vår tid nog svårt att tänka sig den
kostbara inredningen och den glans, som här mötte ögat, en glans över vilken
samtiden kände en tillfredsställelse, som ännu i dag genljuder i bevarade
urkunder. Allt detta är nu borta. Och ändock lyftes sinnet av det
vördnadsbjudande allvaret i denna tempelsal. När man ser dessa


[1] Förutom högaltaret ha här funnits följande 24 altaren och prebenda: S. Laurentii,
instiftadt av biskop Laurentius 1238; Omnium sanctorum, varvid biskopen skulle förrätta
mässan; S. Nikolai, stiftadt av biskop Benediktus 1224 och varvid domprosten borde mässa;
S. Thomæ, varvid arkidiakonus höll mässan; S. Margaretæ, där dekanus skulle mässa; S.
Magdalenæ, där succentor höll mässa; Resurrectionis, varvid diaconi sjöngo mässan; S. Petri
martyris; Annunciationis; S. Michaelis; S. Egidii; Miraculorum; S. Laurentii n:o 2; S.
Sigfridi, stiftadt av biskop Bååt 1320; S. Erici av samme stiftare; S. Birgittæ av biskop
Boetius 1400; S. Andræ; S. Barbaræ av biskop Brask; S. Gertrudis av M. Henrik Succentor
1515; S. Katarinæ; S. Olavi regis et martyris; Hundabergs, stiftadt 1518, Novi chori
australis et borealis samt Sacrum auroræ, instiftadt jungfru Maria till ära av biskop Henr.
Tidemansson 1480. Ett par av dessa altarbord finnas ännu kvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:15:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/2/1062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free