Östergötland / II. Östergötlands beskrivning / 1038 (1914-1920) Author: Anton Ridderstad Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping - Kyrkligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbeten. Mellan de sex östligaste pelarna gå bröstningsmurar, vilka
omgiva altardisken, till vilken tre trappsteg föra. Å bröstningsmurarna
finnes en rad munkbokstäver, men de giva numer ingen mening. Å
baksidan av desamma äro numera insatta ett par medaljonger samt tre
reliefbilder i sten.
Dessa ha förr hört
till gavelfältet över
sv. portalen och
framställa det
betlehemitiska barnamordet,
ängelns bebådande av
Jesu födelse, Kristi
nedstigande till
helvetet och
gravläggningen. Å de
östligaste pelarna framstå
två prydliga
monstranshus med skåp,
som vetta åt
altarbordet, vilka skåp
varit använda till
förvarande av de heliga
kärlen. Altarbordet,
som är ursprungligt,
betäckes av en
kalkstenshäll. Ovanpå
skivan märkes ett
mindre kors i varje hörn
och ett större i
midten, vilka antyda
Frälsarens fem sår,
varmed altarbordets
invigning betecknas.

439. Altarprydnaden.

Äldsta kända
altarprydnaden var det
krucifix, som nu hänger över gamla altartavlan av Heemskerk. År 1552
befallde k. Gustav sin ordinarius i Linköping M. Claudius att
föranstalta ett »skönt ornaments» uppsättande å altaret här. Nuv.
altarprydnad består av kolossala gipsbilder förest. Kristus, på ömse sidor
omgiven av bildgrupper, framställande tron, hoppet och kärleken. Denna
altarfond är förfärdigad av bildhuggaren J. N. Byström men anses icke
vara på sin plats i detta tempel. För de sistnämnda bildgrupperna har
drottn. Josefina med sina söner suttit som modell (fig. 439 och Ögtld I,
s. 208, fig. 166). Gamla altartavlan, vilken ansågs förmörka högkoret,
förflyttades 1812 till mellankoret, varest den uppsattes över det där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>