Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Västra Harg m. fl. Första gången, som Norrköping finnes omnämnd i
befintliga urkunder, är i en år 1185 av påven Lucius III utfärdad bulla,
i vilken Askeby klosters besittningar här stadfästades. Nämnda kloster
ägde nämligen i och invid Norrköping flera hus, kvarnar och åkrar m. m.
Det hade dessutom ett slags överhöghet över församlingen, enär nämnda
klosters abbedissa ägde patronaträtt över den åt S:t Olof helgade kyrkan.
Även andra kloster hade här egendom. Så gavs Norrköpings laxfiske
år 1283 av drottning Sofia d. ä. till Skänninge kl., och år 1318
testamenterade Lars Ulfsson och Ingrid Anundsdotter 2 hus och 4 kvarnar
till Alvastra kl. Under Vadstena kl. lydde flera kvarnar, och t. o. m.
den avlägset belägna Strängnäs domkyrka ägde jord här. I Norrköping
fanns icke något kloster. Detta torde vara en omständighet, som antyder
platsens obetydlighet under katolska tiden, jämförd med de andra
stadssamhällena inom provinsen.
I vår politiska historia förekommer Norrköping ej heller så ofta
omtaladt som ortens övriga städer under dessa tider. År 1404 höll
drottning Margareta emellertid här ett sammanträde i »stora stugan i
prästgården», då Ringstaholm med gård och gods för evärdelig tid lades under
kronan (se Ögtld I, s. 165). Medan Karl Knutsson ännu var marsk,
vistades han emellanåt i Norrköping och dess omgivning. År 1438
utfärdades härifrån det första dokument, där Karl Knutsson kallas
riksföreståndare. — Vid Jöns Bengtssons (Oxenstjerna) tronomvälvning 1457
hade som bekant en del städer ställt sig på k. Karls sida. Norrköping
var en bland dem. Men vid Strängnäs gick det illa för Karl och för
dem som deltogo från Norrköping. Elva år senare l. 1468 påminde sig
staden detta, och magistraten sålde därför en tomt att betalas med
harnesk och värja, »som vi», heter det i salubrevet, »så skamligen miste vid
Strängnäs, och vi nu ej harnesk eller värjo havom till riksens tjänst,
om behov göres». — År 1567 var staden liksom länets övriga städer
utsatt för danskarnas härjningar under den djärve Rantzau. Han ankom
hit d. 3/12. Danskarna hade befästat sig bakom den bergsklippa i staden,
där sagan vet att förtälja, att vikingahövdingen Knäpping fordom haft
sin borg. De fördrivna borgarna hade i förening med den nordliga
skogsbygdens allmoge dragit sig över strömmen norrut, där de från en höjd,
benämnd Borghöjden, manligen försvarade sig. Fienden drog sig även
följande dag tillbaka, men dessförinnan hade åtminstone hela södra delen
av staden blivit lagd i aska, antänd av svenskarna själva. På Borghöjden
skall efter denna tid blivit upprest ett vårdtorn till förekommande av
vidare överrumpling. — År 1604 hölls här den märkliga riksdag, då hertig
Karl förklarades för konung, den nya arvföreningen, som utsträckte
successionen även till kvinnolinjen, antogs och ett beslut, som avsåg att
bibehålla kronans äganderätt okränkt, fattades angående de mindre
förläningar, sedermera bekanta under namn av Norrköpings-besluts-gods,
som skulle givas som belöning åt personer, vilka gjort sig förtjänta om
staten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
