Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett av de sorgligaste minnena för denna stad är ryssarnas
härjningar här 1719 (se Ögtld I, s. 432). — År 1743 hade staden åter besök av
ryssarna, men då som hjälptrupper emot en förmodad fiende, Danmark
(se Ögtld I, s. 452). År 1769 sammanträdde här den urtima riksdagen
som senare förflyttades till Stockholm (se Ögtld I, s. 454), och år 1800
hölls här ånyo riksdag, då k. Gustav IV Adolf kröntes (se Ögtld I, s. 506).
År 1500 firade Sten Sture sin julhögtid i Norrköping. K. Gustav I
vistades här upprepade gånger. Genom Västerås recess hade kronan här
bekommit en del ägodelar. Han anlade här Norrköpings hus å den plats,
där nu Hedvigs kyrka är belägen. Detta kungshus nedbrann vid
eldsvådan 1655. År 1894 anträffades vid grävningar nära kyrkan
grundmurar till denna byggnad.
Att Norrköping liksom andra samhällen icke gåtto fri från inre
oroligheter en och annan gång kan ju lätt förklaras. År 1752 försiggick
här ett uppträde, som blev ansedt som uppror. Vid tullen hade en del
varor, införda från Holland, blivit beslagtagna. Med anledning av att
oro förväntades, hölls stark bevakning över desamma. Vakten blev
emellertid natten till d. 6/5 anfallen av ett par hundra genom yttre medel
oigenkännliga personer. Sedan vakten fördrivits, plundrades packhuset.
Oordningen gick så långt, att 300 man militär inkallades. Av de
skyldiga dömdes senare 4 till livstids fängelse, 46 fingo spöstraff å Tyska
torget, under det andra fingo fängelsestraff. År 1800 var här även
oroligt. Denna gång var det med anledning av, att bryggarna mot
magistratens taxa höjt brännvinsprisen. Även klagades över
livsmedelsuppköparna. Oron varade från 1 januari i 4 dagar. Hemfridsbrott utövades
mot bryggarna, varvid de och deras tjänare misshandlades, möbler
sönderslogos, och man tillägnade sig brännvin. Första dagen häktades 30
av orostiftarna, men lösgåvos följande dag av magistraten på mängdens
anfordran. Bryggarna ålades följa magistratens brännvinstaxa, och
uppköparna förbjödos göra inköp vid tullarna eller å torgen före kl. 11 f. m.
Även nu inbeordrades 300 man militär, som kvarstannade till början av
mars. Av de brottsliga dömdes 4 till döden men benådades och fingo
livstids straffarbete. Andra undergingo spöstraff. År 1917 företogo sig
en hel del personer på grund av den rådande livsmedelsbristen att
»inventera» och plundra på skilda ställen, varvid de tillägnade sig skilda
matvaror. De skyldiga sluppo jämförelsevis lindrigt från sina förseelser.
Av naturolyckor, som övergått staden, nämnes pesten år 1439 och år
1623, vilket sistnämnda år här dogo 1,400 personer, samt åren 1710 och
11 då 2 à 3,000 personer avledo. Vid sistnämnda tillfälle begravdes de
döda å en särskild kyrkogård, belägen nv. om staden. År 1800 o. 1806
härjade smittkopporna, då förstnämnda året dogo 200 av 593 sjuka.
Under åren 1834 och 35 hemsöktes staden svårt av kolerafarsoter,
liksom 1853, då 850 personer avledo av denna farsot. Vid 1866 års
kolerafarsot avledo av 753 insjuknade 251. Icke så sällan har staden även
lidit skada genom strömmens översvämning eller stannande. Förutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
