Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsprivilegium. Prof. Odhner omtalar en »tänkebok» för Norrköping
från början av 1400-talet. I dylika tänkeböcker plägade införas
anteckningar om rådets sammanträden. En dylik tänkeboks befintlighet har
av en förf. ansetts »mindre troligt, alldenstund staden var rätt obetydlig
under medeltiden». Visserligen, men att ett råd, som hade två
borgmästare och flera rådmän, förde anteckningar om sina sammanträden
synes vara, ganska antagligt. Under nämnda århundrade stadfästades
k. Albrekts privilegier upprepade gånger, såsom år 1440 och 1455 av
Karl Knutsson, 1442 av k. Kristofer, 1458 av k. Kristian I, 1485 av
riksförest. Sten Sture d. ä., då det talas om konungarna Kristofers,
Eriks och Kristians stadfästelse å berörda brev. Privilegiebrev
utfärdades vidare 1529 och 1538 av k. Gustav I, som sistn. år vistades här,
1587 av k. Johan III och 1609 av hertig Johan. Att dessa privilegier
så ofta blivit stadfästade härleder sig därav, att invånarna i Lösings och
Bråbo härad alltjämt lågo i tvist med staden angående råsträckningen
av stadsjorden. Av övriga privilegier, som under äldre tider tillerkändes
Norrköping, nämna vi dem från år 1440, då staden erhöll rätt till
torgdag varje onsdag, 1442, då invånarna erhöllo tillstånd att bland sig
själva välja en fogde samt att årligen Pauli omvändelsedag hålla
marknad, 1531, då Norrköping förunnades »lika hägn och försvar» med
Söderköping, 1572, då 12 års skattefrihet tillerkändes; främmande köpmän
förbjödos här driva minuthandel eller att sälja sina varor annat än i de
sjöstäder, där de först utskeppat dem; alla »olagliga hamnar och allt
Landsköp», som kunde vara Norrköping till hinder, skulle upphöra; alla,
som bodde på landsbygden, »vad heller de tillförende ha warit borgare,
ämbetsmän, bönder eller skärekarer» och ville driva köpenskap,
förständigas att flytta till Norrköping där de sedan skulle »handla och vandla»
såsom stadens övriga inbyggare; förköp förbjöds, ävensom våldgästning
hos borgarna, men skulle härbärge anskaffas; borgare och adelns tjänare
förbjödos vid livsstraff att icke med hugg eller slag överfalla
borgmästare och råd, och slutligen skulle icke någon få tvinga köpmän att på
borgen utlämna varor. År 1587 tilläts staden att få torgdag varje
lördag och 1595 rättighet att öppna stadskällare. År 1609 utfärdade hertig
Johan ett längre brev rörande staden. Detsamma är dock egentligen
endast en konfirmation av k. Johan III:s brev av år 1572. Åren 1613
och 14 lämnades åtskilliga fri- och rättigheter åt dem, som ville bygga
trevåningars stenhus eller två våningars ständelverk och träbyggnader.
År 1614 tilldelades Norrköping sjätte rummet, näst efter Söderköping,
bland de städer, som framgent ägde rätt att idka handel och sjöfart på
utrikes orter. År 1620 utfärdade k. Gustav II Adolf stadens egentliga
privilegier. Desamma innehålla i överensstämmelse med den kort förut
offentliggjorda stadslagen, bestämmelser för stadens styrelse och
förvaltning, för vad som ålåg »våre officerare», konungens fogde eller
ståthållare, de två borgmästarna och rådet, ävensom rådstuga och
kämnärsrätten var för sig, syndikus, åtskilliga skrivare samt de 24 äldste och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
