Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handelsplatsen skulle förläggas å s. sidan om densamma. På detta sätt blev
även så småningom n. kvarteret och därefter Saltängen, tillsammans
kallade Nya staden, bebyggd. Saltängen var dock ännu i midten av
1600-talet endast en sidländt med al beväxt äng. År 1641, den 23
februari, utkom ånyo en resolution, denna gången utgiven av drottn.
Kristina, på ansökan av Louis de Geer, i vilken anbefalles, att Norrköping
noga skulle inrättas till torg och gator efter den »planta och afritning»,
som generalkvartermästaren Olof Hansson Örnehufvud var beordrad att
inlämna till stadens rådhus. Drottningen skänkte även senare eller år
1650 till »stadens utrymme och gemensamma bästa» kronans ladugård
med allt tillhörande samt lät till byggnadstomter avsticka
kungsträdgården, på det staden skulle bliva »anlagd och beprydd med sirliga hus».
Dessa tomter hade ännu på 1750-talet dock aldrig varit bebyggda. I
sept. 1670 besöktes staden av en kyrkoh. A. Bolinius, som i sin dagbok
antecknade: »Norrkiöping, belägit uppå en slät, tämmeligh stoor plaan
medh sköna hus bebögder. Här inne äro wacker huuzz aff tägel
upbygde; största Kiörckan är här mycket skön, både lång och stoor. Här
är ock en tämmeligh sköön handelsstadh, ty här är watn, att man kan
komma Säglandez uth i haffwet och hämpta waror ifrån främmande land
sampt och föra iffrån staden och tijt igen; ther före så kan man see
tämmeliga skuter stå här inne hoosz staden. Eliäst så håller sigh
folcket här wackert både i leffwerne och omgänge, så som sigh bör effter
stadszmanneer.»
Genom 1658 och 1719 års eldsvådor förstördes staden i grund. Redan
före sistn. år hade Norrköping hunnit att bliva väl bebyggd, men från
denna tid är det, som stadens nuvarande plan stadfästades. Staden
indelades då i fyra huvudkvarter, nämligen Strand-, Dals-, Bergs- och
Norra kvarteret, vilka åter delades i s. k. brandmästerskap med sina
kvadrater. Strandkvarteret delades i tre brandmästerskap, näml.
Rådstugan med 16, S:t Olof med 15 och Järnvågen med 23 kvadrater.
Dalskvarteret utgjorde endast ett brandmästerskap med 19 och
Bergskvarteret ett med 16 kvadr. N. kvarteret delades i Borgarehögen med 23,
Kåkenhusen med 16 och Nya staden med 20 eller tillsammans 148
kvadrater. De förnämsta gatorna vid midten av 1700-talet voro sv. och n.
Storgatorna, och torgen voro Gamla, Tyska, Saltängs- och Samtals-,
förut kalladt Skvallertorget. Broarna över strömmen voro Bergs-,
Saltängs- och Gamla bron samt en enskild bro, som förde till mässingsbruket.
Tullarna voro fyra, av vilka sjötullen var belägen i ö. och de tre
landttullarna i n., s. och v. År 1784 hade staden en omkrets av 18,600 fot.
Under årtiondenas lopp blev staden allt bättre bebyggd, men ännu så
sent som år 1820 voro många hus med torvtak, ehuru här funnos många
vackra byggnader.
Staden har sedan gammalt varit indeladt i Norr, Söder, öster och
Väster, numera i sex distrikt, näml. Hedvigs, S:t Olai, norra, södra och
västra samt N. församlingens östra och västra distrikt, de två sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
