Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att stadens inbyggare skulle i var gård »uppbygga sig till det minsta
ett stenhus utmed gatorna, tre våningar höga, synnerligen de förnämsta,
som bo i staden. Men de som icke hava råd till att bygga hela husen
av sten, skola bygga ständelverkshus, tre våningar höga. Och för
eldsvåda skull, så ock på det samma stendelverkshus måge vara dess
varaktigare, så skall timret och samma stendelverk så förmuras utantill,
att intet trävirke utanpå husen synas kan. Men inne i gårdarna måge
sådana hus byggas, som envar kan hava råd till att åstadkomma och
efter nödtorft där kunna behövas. Var och några finnas, som ha lust
eller råd att bygga, antingen idel stenhus eller stendelverkshus, utan
äntligen vilja bygga trähus, då skola de icke hava mer än ett års
friheter och skola de icke heller bygga och bo vid Allmänningsgatorna.»
Konung Johan synes ha hyst stort intresse för städernas bättre
bebyggande, enär dylik byggnadsordning även utfärdades för andra städer.
Det gick dock, oaktadt de utlovade frihetsåren, långsamt med
bebyggandet, och vad Norrköping beträffar erbjöd konungens son hertig Johan
år 1609 ånyo ovannämnda förmåner, därest man ville bygga enligt
föreskrift. Ännu vid 1719 års brand hade emellertid Johan III:s mål icke
blivit uppnådt. Först år 1613 hade hertig Johan, som även mycket
ivrade för stadens bebyggande, låtit utstaka den plats, som »nordan ån,
liggandes är, allt ifrån den ort, där som spetalskapellet har varit byggdt,
neder ut med stora ån, in emot Fållån, och där delat till gårdstomter
för alla dem, som sig där nedersätta, bygga och bo vilja, icke allenast
inländska utan ock utländska, av vad slag, folk eller nationer de helst
vara kunna, som sig med ärlig köpshandel vilja bärga och nära.» Dessa
skulle vara skattefria i tolv år, antingen de byggde av sten eller trä.
Därtill skulle de njuta frihet från tull och accis av det gods, de in- eller
utförde i riket, »vart efter som de litet eller mycket byggandes varda».
Borgare, som redan förut voro gårdsägare, skulle även äga rätt att bygga
för sina barn, vilka från den tid de började driva handel skulle åtnjuta
ovannämnda förmåner. De tomter, som sålunda bebyggdes, skänktes av
hertigen till evärdelig ägo. Även handtverkare fingo tillstånd att här
bygga mot det, att tomterna blevo deras egna och mot tolv års
skattefrihet. Hertigen lovade dessutom att utan borgerskapets betungande
bygga en bro vid kungsgården samt vara behjälplig med uppbyggandet
av en kyrka på norra sidan »när vi få se, att de, som invånare äro,
själva vilja hjälpa till med». I händelse att så många tyskar av andra
nationer av augsburgiske konfession här skulle bosätta sig, att de kunde
bilda egen församling, så ville han »efterlåta dem den grundval till
byggning, där spetalskapellet stått».
Oaktadt alla dessa beviljade förmåner måste hertigen redan följande
år bevilja ytterligare förmåner åt dem, som under vintern ville köra
fram timmer och sten m. m., så att de kunde börja bygga på våren.
Den nya bron var nu även färdig, och synes, att hertigen sökte att hit
draga all rörelse, enär han föreskrev, att torget och allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
