Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Norrköping - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRKÖPING. 1075
Norrköping synes tidigt börjat med affärer i kläde. Redan under medeltiden
omtalas klädeshus, från vilka från utlandet inkommet kläde försåldes i parti till
köpmän. Om dylika hus hade k. Gustav I stor omvårdnad. Under vilka för¬
hållanden handel vid denna tid bedrevs, framgår av att då under k. Erik XIV:s
tid köpmän från Älvsborg och Norrköping åtagit sig att lämna kläde för krigs¬
folkets räkning men brusto i detta överlämnande, så dömdes de dels till döden,
dels till straffarbete vid saltberget. Genom bestämmelse av d. 26/e 1631 efterlät
k. Gustav II Adolf all inkomst av klädeshuset, som förut tillförsäkrats staden.
På grund av arméns behov av kläde kom emellertid en egen klädesindustri till
stånd i landet. Denna industri i Norrköping kom huvudsakligen till stånd under
drottn. Kristinas förmyndareregering, och d. 1635 utfärdades för Nils Månsson,
som en tid var borgmästare i Norrköping, tillstånd till en valkekvam till det förut
befintliga vantmakeriet. Därvid gavs honom 8 års tullfrihet för all den färg
och ull han införskrev från utlandet. Vantmakama gavs 8 års frihet från all
medborgerlig tunga och besvär, liksom under samma tid de och deras mönster-
svenner och drängar frihet från utskrivning, gästning och inkvartering. År 1642
gavs tillstånd till ett vantmakeri för Peter Speet från Lybeck, som 1650 därtill
som bistånd erhöll Drags ödeskvarn, där alltjämt sedan drivits klädesfabrik.
Sedermera lämnades flera dylika privilegier, och under Karl X:s tid och senare
fick hären till stor del sin beklädnad härifrån. År 1669 privilegierades ett juft-
garveri, sederm. anlagdt vid Himmelstadlund, senare å segelduks- och buldans-
väveri, tobaksspinnerier, glasbruk, stärkelsebruk m. m. Stångjärns- och koppar-
hammare funnos här även. Ett gevärsfaktori drevs under 1700-talet för kronans
räkning, från 1756 av enskild till 1774, varefter det så småningom nedlades.
År 1753 anlades Peter o. Olof Swartz’ snusfabrik. År 1776 funnos här 16
fabriker, som arbetade i ylle, 3 i linne, 2 i silke, 1 i kamelgarn, vartill komma
färgerier, bandfabrik och segelmakeri. År 1774 tillverkades kläde vid 15 fabri¬
ker till ett värde av 248,425 dal., etoffes till 61,373, sidenvaror vid 1 fabrik
till 15,058, halvsiden till 90, tröjor och mössor vid 18 fabr. till 22,896 dal.,
bomulls- och linnevaror samt segelduk till 29,959, korderoierivaror till 1,856 dal.
År 1794 funnos här 1 silkesfabrik med 5 arbetare och en tillverkning av 350 &
silke, 16 klädesfabr. med 56 vävstolar och en tillverkn. av 77,421 aln., 4 estoff-
fabr. med 14 vävst. och en tillv. av 17,490 aln., 17 tröj- och mössfabr. med
55 vävst. och en tillv. av 1,323 dussin, 2 korderoierier med en tillverkn. av
264 & kamelgam, 4 bomulls- och linnefabr. med 34 vävst. med en tillverkn. av
378 a. bomullstyg, 34 V2 duss. näsdukar och 37,864 a. segelduk samt ett kattuns-
tryckeri med tillverkn. av 4,459 aln. o. 767 st. näsdukar. Sammanlagda till¬
verkningsvärdet var 122,745 rdr. Härtill kommo 9 färgerier och 4 klädesstam¬
par och de till klädesfabrikerna hörande tjänsteverk. År 1816 funnos här 1
nedlagdt mässingsbruk, i vars lokaler voro inrättade pappersbruk, spinnmaskiner,
överskärarmaskiner, såpfabrik m. m., 2 sockerbruk (Planeten och Gripen) med
samma år avstämpladt toppsocker, uppg. till 131,879 &, 3 pappersbruk, 4 puder-
o. stärkelsebruk, 4 såp- o. tvålfabriker, 2 engelska läderfabriker, med ett till¬
verkningsvärde 1814 av 54,617 rdr b:ko, 3 tobaks- och snusfabr., vid vilka s. å.
avstämplades 26,261 % vartill kommer här tillverkadt snus, 1 skedvattenstill¬
verkning, 1 hom- och benberederi, 1 spegelfabrik, 1 ebenisteri, 32 klädesfabriker
med 120 i gång varande stolar, 14 mekaniska ullspinnerier med omkr. 60
skrubbel- och kardmaskiner, 14 mek. överskärerier med 72 diskar, 3 ruggnings-
maskiner för kläde, 4 klädesvalkar, 9 färgerier, 8 möss- och strumpväverier, 1
ylletygsfabrik, 2 bomulls- o. linnefabr., 1 mek. bomullsspinneri, 1 tapet- och vax-
duksfabrik, 1 flanells- och lärftstryckeri, 1 berlinerblåfabrik, 5 ur-, 1 lack-, 1
knappnåls-, 1 synåls- och en kortfabrik, 1 saffiansgarveri, 2 oljeslagerier och 3
kardmakerier. Tillverkningsvärdet 1814 var 873,940 rdr 4 sk. 2 rst. men steg
1816 till 1,057,793 rdr 14 sk. 4 rst. b:ko, varav i kläde 622,412 rdr 4 sk.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
