Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Norrköping - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1076 STÄDERNA.
i socker 65,505 rdr 24 sk., i snus och tobak 139,846 rdr 40 sk. b:ko. År 1814
sysselsattes vid förenämnda fabriker och anläggningar 1,104 arbetare. Klädes¬
fabrikerna ha alltid sysselsatt det största antalet arbetare och sysselsatte redan
1794 ett antal av 810. Ekonomiska kriser och andra omständigheter ha natur¬
ligtvis bidragit till växlande förhållanden inom klädestillverkningen, men denna har
dock alltid varit stadens förnämsta näringsgren. Under senare delen av 1800-talet
och därefter har klädestillverkningen med ett och annat avbrott gått oerhördt
framåt, ehuru fabrikernas antal under tiden så tillvida något minskats i följd
av de mindres sammanslagning eller uppgående i Större bolag. För att under¬
lätta fabrikernas förseende med ull anlades 1833 ullmagasinet, sedermera an-
vändt som posthus. År 1838 funnos här 72 fabriker med 331 vävstolar och ett
472. Holmens brak.
tillverkningsvärde av 300,000 rdr; år 1850 funnos 119 fabriker med 742 väv¬
stolar och ett tillverkningsv. av nära 5,900,000 rdr. År 1853 tillkom Norrkö¬
pings yllefabriksab., som 1854 köpte Drag och antog namnet Drags ab., 1854
Smedjeholmens klädesfabrik. S. å. bildades Holmens bruks- o. fabriksab. Där
Holmens bruk (fig. 472) nu är beläget å Lax- och Kvarnholmarna, bedrevs redan
under medeltiden kvarnrörelse. Skaparen av Norrköpings stads storindustri, Louis
De Geer, anlade här ett mässingsbruk ävensom andra byggnader för sina övriga
inrättningar. Från härv. och från Finspångs kanongjuterier och gevärsverkstäder
försågs armén i långliga tider med vapen. Även utlandet fick härav efter hand
sin andel. Holmens bruk har sedan haft flera äg., men övertogs 1854 av nuv.
ägaren, från vilken tid verksamheten alltjämt gått oerhördt framåt. Den in¬
skränker sig numera icke endast till Norrköping. Från 1915 har bruket sin
stora fabriksanläggning för papperstillverkning vid Hallsta i Häverö s:n, nära
Norrtelje. Därtill kommer Loddby sulfitfabrik m. m.
Andra under senare tider tillkomna fabriker äro: 1860 firman Rik. Wahren,
1878 ombildadt till bolag, 1855 Bergs ab., 1860 Gryts spinneri, 1858 Litogra¬
fiska ab. —- som 1911 hade för sin mångomfattande verksamhöt ny byggnad
färdig, den största betongbyggnad i Skandinavien, och som numer ingått i ab.
Sveriges litografiska tryckerier. — 1880 J. A. Hedenströms tapetfabrik, 1895
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
