Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Norrköping - Hamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRKÖPING. 1081
Hamnens utveckling har alltjämt fortskridit, så att hamnområdet nu
sträcker sig från Oskar Fredriks bro ut till Pampusfjärden med en segel¬
led av 12,300 meter. Dyrbara muddringsarbeten fordras emellertid år¬
ligen. Redan år 1670 anbefalldes staden att förskaffa sig muddrings-
verk. Från 1898 har staden nytt ångmudderverk och från 1903 finnes
eget isbrytarefartyg. Genom att förvärva äganderätten till stränderna
å ömse sidor av strömmen fick staden makt att företaga de märkliga
förändringar och förbättringar, som här skett de senaste årtiondena.
Bl. a. äro sten- och betongkajer byggda långt förbi Sylten, varefter trä¬
kajer och hamnskoningar vidtaga. Under åren 1900—1913 äro nedlagda
kostnader å 2,230,293 kr., men även senare ha dyrbara hamnarbeten ut¬
förts. Nu bruklig hamntillbehör ha anskaffats. Norrköpings hamn är
numer en av de förnämsta hamnarne inom landet. Hamnens inkomster
för år 1874 uppgingo för inkomna 1,550 segelfartygs-och 780 ångfartygs-
besök kr. 21,594: 91 samt för lossade och lastade varor kr. 41,510: 06,
varjämte tolagsersättningen uppgick till kr. 68,478: 88. Ar 1876 uppgick
tulluppbörden till kr. 887,829: 43. År 1908 utgjorde tulluppbörden kr.
1,996,085: 64, fyr- och båkavgiften kr. 64,189: 30 eller tills, med annan
uppbörd kr. 2,123,027: 89. År 1913 uppgick debiterade tullmedel till kr.
3,054,667, fyr- och båkavgift till kr. 93,952: 84.
Även handiverkerierna inom staden stå ganska högt. Under 1500-talet om¬
talas ej andra än de nödvändigaste, såsom skomakare, skräddare, smeder, tenn-
gjutare, guldsmeder, sadelmakare och målare. År 1620 föreskrevs att inga »gån¬
gande embetsmän» å landet skulle få nalkas staden på 4 mils avstånd. År 1660
förordnades, att skomakare och skräddare, tillsammans 48, i Regna, Skedevi och
Hällestad socknar, Wånga bergslag, Tjällmo, Risinge, Kvillinge, Eneby, S:t Jo-
hannis, Borg, Styrestad, Furingstad, Skärkind, Gistad, Kimstad, Löt, Dagsberg,
Konungsund och Stenby socknar, skulle erlägga en årlig avgift. År 1640 räk¬
nades här i 23 nu vanligen s. k, handtverk 116 mästare. År 1665 funnos här
bl. a. 11 smeder, 37 skräddare, 9 bagare, 9 bryggare, 11 snickare, 2 kanngjutare
och 9 sämskmakare, förutom gesäller, lärlingar och bönhasar. År 1717 funnos
här 151 handtverkare, varibland likväl äro beräknade mjölnare, sjökaptener, skep¬
pare, krögare (1), hökare m. fl. som nu icke räknas såsom handtverkare. År
1798 nämnes 48 handtverk med 235 mästare; 1850: 301 handtverkare, varav
67 kvinnor, 323 gesäller, 395 lärlingar och 167* övriga arbetare; 1875: 237 med
750 arbetare. År 1910 funnos här 15 bagare, 1 bandagist, 20 barberare, 1 bild¬
huggare, 15 bleck- och plåtslagare, 6 bokbindare, 10 boktryckare, 2 borstbindare,
6 bryggare, 4 buntmakare, 8 cement- och asfaltläggare, 15 fotografer, 3 färgare,
1 garvare, 10 glasmästare, förgyllare och spegelmakare, 1 gravör, 6 guldsmeder,
1 handskmakare, 7 hatt- och mössmakare, 5 kopparslagare, 3 korgmakare, 31
målare, 3 repslagerier, 6 sadelmakare, 21 skomakare, 29 skräddare, 8 slaktare,
15 smeder och hovslagare, 13 snickare, 5 snörmakare, 10 sockerbagare, 4 svar¬
vare, 4 tapetserare, 2 tunnbindare, 15 urmakare, 3 vagnmakare o. s. v.
Vid Sandbyhov försiggick åtminstone ännu 1915 silkesodling.
Den marknad, som längst bibehöll sig, var den s. k. ull- och remont-
marknaden i juli månad, men även denna har nu upphört. Är 1448
beviljades staden en torgdag i veckan på onsdagen samt från d. 22/2
1587 ännu en på lördagen. K. Karl IX gav staden rätt till två mark-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
