Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Norrköping - Styrelse och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1082 STÄDBRNA.
nader årligen. Senare och under 1700-talet hade staden Pålsmässomark-
naden i jan., Mattesmässomarkn. i okt. och torgmarknader i maj, juni
och okt., varjämte hölls en oxmarknad i aug. Ännu 1760 hade staden
därtill rätt till en marknad vid Hällestad i jan. och en vid Byle i Skedevi
i juni. Ståndplatserna för kramvaror m. m. voro först å Tyska och där¬
efter å Karl Johans torg. Ar 1850 höllos endast marknader i januari,
juli, september och oktober. Marknaderna i januari, september och okto¬
ber höllos sista gången år 1863. Tredje onsdagen i vaije månad hålles
här kreatursmöte.
Norrköpings stadsjordar uppgingo omkr. 1890 endast till o. 280 h.
Sedermera har emellertid en mängd större och mindre fastigheter in¬
köpts, så att stadens ägor nu omfatta o. 2,940 har, belägna dels inom
stadens egna område, dels inom närmaste socknar. Därtill komma dona-
tionsjordar till Norrköpings folkskolor, Swartziska friskolan, Gustavianska
barnhuset och Trozelliska fondens fyra fastigheter i V. Östergötland
med en sammanlagd areal av närmare 4,950 har.
Stadens styrelse och förvaltning sköttes sedan äldre tider av borg¬
mästare och rådmän. Den förste kände borgmästaren är Ragvald Stor-
karsyne år 1368. Under de följande århundradena äro namnen på en
stor del av stadens borgmästare, vilka synas varit 4 och sedan 2, bekanta.
Ar 1638 bestämdes magistraten skola bestå av 3 borgmästare, 1 syndicus
och 10 rådmän. Den förste av borgmästarna kallades president, och till
detta ämbete valdes 1639 d:r Daniel Figrelius, adl. Lejonstjerna. Vid
hans död 1664 valdes Nils Burensköld till burg-greve i staden, men blev
1669 stadspresident B. dog 1681, då presidentsysslan indrogs. Från
denna tid funnos endast justitie- och politieborgmästare. Från år 1685
och till drottn. Kristinas död 1689 var Gust. Qveckfelt hennes hovråd
och överintendent här. Från 1731 bestod magistraten av 2 borgmästare,
1 stadssekreterare, 9 rådmän, 1 stadsfiskal och 1 notarie jämte betjäning.
Bredvid rådstugurätten fanns en kämnärsrätt, vari en av rådmännen var
preses med 2 borgare till bisittare och en notarie. Även i hall- och
manufakturrätten var en rådman preses med handlande, fabrikörer och
verkmästare som bisittare. Stadens styrelse har till senare tider varit
i det närmaste densamma. Hallrätten upphörde 1829. Avlöningsstat
för ämbets- och tjänstemännen har bl. a. blivit stadfästad 1777, 1790,
1811, 1846 och 1850. Enl. den sistnämnda avlönades 2 borgmästare, 3
just.-rådm., 1 kämnärspreses, 4 borgerliga rådm., 1 magistr.-sekr., 1 stads-,
1 polis- och 1 kämnärsrättsnotarie, 1 notarius publicus, 1 stadsaktuarie,
1 stadsfiskal, 1 rådhuskanslist, 1 rådh.-kopist, 1 stadsbokh., 1 stadskassör,
1 borgerskapets sekr., 1 stadsfysikus, 1 byggnings-, 1 tolagsskrivare, 1
vågmästare, 1 stadsfogde, 1 exek.-vaktm., 1 apologist, 8 tornväktare, 1
hamnfogde, 1 djurläkare jämte betjäning. Sjumanskammaren, som för¬
valtade stadens medel, bestod åtminstone från 1666 av politieborgm., 2
borg. rådm. och 4 män av borgerligt yrke. Borgerskapets 24 äldste,
valda för tre år, hälften av handels- och hälften av handtverksklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
