Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Skänninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÄNNINOE. 1111
under medeltiden (se Ögtld I, s. 109). Det originalbrev, som utfärdades
rörande detta mötes beslut, är dat. sistn. år d. Vs och linnes ännu i
behåll. Ar 1278 vistades k. Valdemar här och 1281 k. Magnus. Skrives
1285 Skumingie. Sistn. år utfärdades härifrån k. Magnus Ladulås’ stad¬
gar rör. stridsvapens avläggande, förbud mot självhämnd, beskydd för
äukor, faderlösa barn och gamla män m. m. (se Ögtld I, s. 117). Skrives
1287 Skmiingia och 1297 Skäningic. Ar 1297 skrev Linköpingsbiskopen
till domhavanden här med förbud att upptaga en av biskopen redan av¬
dömd tvist. Stadens sigill omnämnes åren 1301 och 1302. Hertigarna
Erik och Valdemar utfärdade år 1306 härifrån ett brev. Ar 1307 skrives
namnet Skireningie. Ar 1384 omtalas en klockgjutare här.
Med allt skäl kan Skänninge antagas vara en av Östergötlands äldsta
städer. Äldre förf. anföra, att staden i gamla handlingar kallas »magni
commercii civitas» — en berömlig handelsstad — och caput gothia* —
göta rikes huvudstad —, vilket synes bevisa stadens ålder och anseende.
Emellertid torde mera som sägen än historia 1a anses berättelsen om
att i uräldsta tider på torget funnits en bildstod av sten av en furste
från Helsingland, vid namn Tore Långe, vid vilken brottslingar blevo
bestraffade. Det säges även, att här funnits 1,800 bofasta borgare och
4.000 »köpegesäller». Av ovan lämnade uppgifter framgår emellertid,
att staden varit av förhållandevis stor betydenhet. Ty i annat fall hade
ieke kyrkomötet 1248 hållits här, och ieke heller landets stormän sysslat
sa pass mycket med staden, som de gjorde. Staden hade eget mynthus,
vilket omnämnes bl. andra landets mynthus i k. Magnus’ testamente av
1285 (fig. 497). Från 1300-talet omtalas åtminstone 3 herremöten här.
497. (Antagligen) K. Magnus Ladulås* Skänningebraktcater.
(Enligt H. Hildebrand, Sveriges medeltid I.)
Till stadens anseende har även bidragit det närbelägna Bjälbo jarlasäte.
Även en del av 1400-talet torde kunna räknas till Skänninge storhetstid.
Ar 1447 övergicks staden av en eldsvåda, varvid munkklostret, som redan
1291 blivit härjadt av vådeld, även skadades, och år 1466 förhärjades
staden med kyrkor och kloster av eld så i grund, att den sedermera
aldrig kunnat återuppnå sin förra betydelse. Om staden även under
följande årtionden något repade sig, blev den ånyo förstörd år 1520, då
Kristian Tyrann plundrade och brände den, samt senare 1543, då Däckens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
