Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Skänninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1112 STÄDERNA.
anhängare härjade här. Ar 1545 skall den ånyo blivit avbränd, liedan
härjningarna år 1543 synes doek helt tillintetgjort staden, enär k. Gustav
nämnda år d. 31 7 utfärdade ett brev, vari han befallde Skänninge borgare
att flytta till Vadstena. Denna befallniDg synes även blivit åtlydd, att
döma av en räkenskapshandling för Hovs län för 1543, där det säges
att *borgarne drogo bort till Vadstena,* varefter Skänninge till 1570, da
den återfick sina stadsprivilegier, räknas för by under Aska härad. De
1(> kronobönderv, som därefter voro »boende i Skeninge by, utgjorde
trädespenningar* (var 2 sk.), >landgilleskorn (var 3 öre) oeh hästar (var 8).
Av övriga olyckor, som övergått staden, nämnas danskarnas plund¬
ringar under Rantzaus befäl 1507 här och i nejden, pesten åren 1710
och 11, då i staden och tillydande landsförsamlingar 500 personer dogo,
samt eldsvådor 1704, 1718 d. 9,.3 och 17(K), varvid den bästa delen av
staden jämte radhus och skolhus nedbrunno, ävensom 1788 och 1780.
Staden hade under katolska tiden två kloster. Det äldsta var:
Dominikanklostrct, vilket enligt Rhyzelius omkring 11(10 blivit an-
lagdt åt eisterciensermunkar, ett påstående, som dock saknar bevis. Ar
124(1 skall emellertid dominikanklostret funnits, och detsamma jämte
den högskola, som här inrättades, vann snart ett högt anseende. Här¬
varande lärare kallades lektorer och voro kända för sin lärdom. Främst
bland dessa nämnes den religiöse skriftställaren Petrus de Dacia, en för
sin tid högt bildad man. Han var född å Gottland samt hade studerat
i Köln och Paris samt blev lärare här 1270. Han avled 1288. Ar 1282
utfärdade k. Magnus ett skvddsbrev för klostret samt omnämnes 1285
i nämnde konungs testamente. Förövrigt nämnes klostret upprepade
gånger i dessa tiders testamenten. Ar 1201 höll dominikan- 1. predi¬
kareorden ett provincialmöte i Västerås. Detta möte anhöll hos svenska
k. rådet att ordens i Skänninge genom vådeld nödställda bröder till
understöd måtte — icke såsom skyldig utlaga utan som frivillig gåva
eller allmosa — fortfarande förunnas den andel av fattigtionden, som de
tillförene fått åtnjuta. Förutom redan nämnda olyckor, som övergått
detta kloster, omtalas från 1448, att en häftig storm instörtade kloster¬
kyrkans ö. gavelröste och högkorets takvalv, varvid två munkar, som
just skulle börja högmässan, omkommo. Platsen, varest klostret varit
beläget, är obekant, men man har trott sig finna lämningar efter det n.
om och vid ö. ändan av Svartbrödra- 1. Vistenagatan. Vid reformatio¬
nen indrogs klostrets gods och munkarna blevo utdrivna. Ar 1545 blev
det redan förfallna klosterhuset nedrivet, och av materialierna fördes
allt, som kunde användas, till slottsbyggnaden i Vadstena.
Nunneklostret. Ännu finnes i behåll ett odateradt brev, i vilket Jo¬
hannes och Andreas Hlofsöner, av förnämlig släkt, giva några gårdar
till deras syster Ingiird — såsom namnet tydligt angives i detta brev —
i Skänninge för att sedermera tillfalla det därstädes ifrågasatta klostret.
Att hon vid instiftandet av detsamma hade stöd av Petrus de Dacia
kan tagas för avgjordt, sa mycket mer som P. uppgives varit den, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
