Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Skänninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1114 STÄDERNA.
var »frugakloster , som flyttades. K. Magnus Eriksson och hans moder
stiftade år 1351 ett altare här till heder för den hel. Katarina av Alex-
andria och gav hit gods. Klostret ansågs då som fattigt. Ar 1352
överlät k. Magnus till detta kloster sin och sin släkts patronatsrätt till
Bjälbo kyrka. I övrigt är föga kändt om klostret. Dominikannun-
norna hade liknande dräkt med munkarna men hade därjämte en vit
slöja (se Ögtld I, s. 119). Efter förebilden av detta kloster instiftade
drottn. Margareta i Danmark ett dylikt. Här liksom vid munkklostret
skall ha funnits en bildningsanstalt. Varest klostret varit beläget är
obekant, men enligt en handling av 1429 låg det nordanå*, måhända
vid Backe- eller Klostergatan, nv. om Motalagatan, där ruiner funnits.
Ar 1504 utfärdade Svante Sture ett påbud, att det likartade nunneklost¬
ret vid Kalmar, som flera gånger blivit plundradt och brändt av fien¬
den, skulle förenas med Skänninge nunnekloster. Kalmar klosters land-
boar skulle göra sina utskylder till Skänninge nunnekloster, dit Kalmar-
nunnorna skulle överflytta. Yid Västerås’ recess indrogs klostret, men
nunnorna fingo kvarstanna, och k. Gustav anförtrodde detsamma åt Peder
Svenske emot årlig avgift till kronan och nunnornas skäliga underhåll.
Redan följande år säges dock konungen överenskommit med abbedissan
oeh konventet, att de skulle taga inkomst av en del av klostrets egen¬
dom mot viss årlig skatt. Ar 1533 fick Abraham Pedersson förlänings-
brev på Skänninge kloster oeh dess landboar. Ar 1531 uppbrann det
genom vådeld och skall därefter ieke åter upprättats, men att nunnor
funnos här kvar även sedermera synes av ett av Rhyzelius omnämndt
gåvobrev till klostret och dess priorinna av år 1536. Ar 1545 blev klost¬
ret i grund nedbrutet, och vad som var användbart av detsamma fördes
till Vadstena slottsbyggnad.
I avseende å klostrens möjliga lägen tillägges, att vid det s. k. Munk¬
gärdet funnos ännu i början av 1N00-talets förra hälft lämningar av ett
större stenhus. Vid järnvägens anläggande anträffades 1873 no. om nuv.
kyrkan grundmurar och valv. Då tillvaratagna kalkstenar härifrån för¬
varas i Östergötlands museum. I början av 1900-talet anträffades ytter¬
ligare hela kryssvalv ävensom väl lagda gator med rännstenar, som synas
fört till en av Skenaån förr omfluten upphöjning i den s. k. Dyhagen,
där än i dag mur- och tegelrester visa att här varit en byggnad. En
staden tillhörig äng kallas ännu Munkhumpen.
Helgeandshuset eller Hospitalet, kalladt Spetalgården. Omnämnes
redan 1268 samt i ett testamente år 1293. Omtalas 1331 som nybyggdt,
varmed väl bör förstås ombyggdt. Detsamma hade eget kapell samt fanns
kvar ännu ar 1686, då hit anslogs Ollongården av Ombergs djurgård.
Pä 1713 års karta över staden finnes stället utmärkt.
Capella Jeorgii Schcningire omtalas av biskop Brask såsom befintligt
ar 1515 samt säges 1430 vara »i klosterkyrkan, norrut».
Vid Kristian Tyranns plundring här 1520 blev större delen av sta¬
dens handlingar lågornas rov. Förmodligen förkom även då stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
