Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Skänninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÄNNINOE. 1113
i vart lancl inrättade det iorsta doininikanklostret för nunnor. Det
fanns i Sverige endast två sådana kloster, förutom detta ett i Kalmar.
Klostret stiftades efter Ingärds hemkomst från en pilgrimsresa till heliga
landet och förlädes till S. Martins kyrka härstädes. S. Martin var ett
franskt helgon, åt vilken denna kyrka blivit vigd. Enl. en äldre in¬
skrift skulle k. Valdemar år 1272 låtit uppföra ett stenhus för detta
kloster och för rikshögtidligheter. Inskriften lyder: Anno eljCCLXXIl
frcit lle.i Valdemarns hane dom um lapideam redifirare in usunt monasterii
S. Ingridis et solemnitatibns regni nostri. Något skäl för att klostret
icke då blivit inrättadt förefinnes icke. Med visshet kan visserligen
sägas, att k. Magnus år 1281 1. 1282 stadfästade ovannämnda Elofs
söners gåvobrev, men detta lägger icke hinder i vägen för klostrets
tidigare anläggande. Såsom skäl för att klostret kom att ansluta sig
till S. Martins kyrka nämnes, att Ingärd jämte sin tjänarinna Gytha
därförut tagit sin bostad i något kyrkan tillhörigt närbeläget hus eller
måhända i någon möjligen befintlig kammare i tornet. Konung Magnus’
brorsdotter, k. Valdemars dotter Margareta, blev här nunna. Kloster-
stiftarinnans fromhet gjorde, att k. Erik samt landets biskopar och
stormän år 1414 anhöllo, att hon skulle upptagas som helgon. Men
såväl kyrkomötet i Konstanz som påven hänvisade till nya undersök¬
ningar. Och därvid förblev det, till dess påven Alexander VI d. (5, s
1499 tillät hennes högtidliga bisättning på en förnämligare plats, vilket
även försiggick i Skänninge vid S:t Olofs tid loOö, dä Svante Sture var
närvarande. Ingärd var antagligen klostrets första priorinna. Hon av¬
led redan d. 1282. Hennes relikskrin omtalas i ett äldre inventarium
för Vadstena klosterkyrka. Såväl äldre som yngre förf. hava givit henne
namnet Ingrid. Sistn. år gav k. Magnus klostret stora privilegier.
Priorissan och nunnorna togos under konungens särskilda hägn. Klost¬
rets gods m. m. fritogos från all skatt och kunglig ränta. Underlydande
såväl å tillh. gods som i klostret voro ansvariga endast inför priorissan
eller ordens ombud. Konungen insatte här fyra av hans drottnings
tärnor och skänkte hit jord för deras underhåll. Drottn. Sofia d. ä. gav
ar 1283 hit sitt laxfiske i Norrköping, och år 128o nämnes klostret i k.
Magnus’ testamente. Biskop Bengt utfärdade år 1292 ett beskärmelse-
brev, varigenom nunneklostrets gods försäkrades om befrielse från åt¬
skilliga utlagor, såsom gengärdslösen, mordgäld och ledungslama. Ar
1298 betygade priorn i Skänninge, att Benedikta, Holmstens dotter, när
hon 1291 invigdes till. nunna här, framför klosterporten till evärdelig
egendom gav allt det hon ägde åt klostret, förutom gården Berga, till
vilken hon förbehöll sig nyttjanderätten i sin livstid. Klostret stod
under dominikanernas överinseende. K. Magnus säges förflyttat kloster-
byggnaderna ett stycke utom staden till : ett näs vid en sjö», såsom rim¬
krönikan säger. Konungen lade själv grundstenen samt hitskänkte seder¬
mera 100 mark silver. Av en och annan förf. har denna förflyttning
orätt blivit tillagd munkklostret. Rimkrönikan nämner tydligt, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
