Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Skänninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKÄNNINGE. 1117
500. Uata med kyrktornet 1 bakgrunden.
Folkmängden uppgives omkr. 1754 till 640, 1700: 706, 1852: 1,275, 1870:
1,430, 1010: 1,378 o. 1016: 1,533.
Som redan nämndt var det intill 1466 års brand, som Skänninge var av
någon större betydelse. År 1481 nämnes den emellertid sist bland länets städer.
Ar 1527 hade den dock ombud vid riksdagen, men hade sin egentliga betydelse
genom sitt eget och omgivande orts åkerbruk och den betydliga jord, som den
del9 av gammalt ägde och dels fått sig anslagen av de indragna klosterägorna.
En del av klosterjorden hade likväl vid reduktionen blivit indragen under kronans
disposition. Efter stadsrättigheternas upphävande 1543 utsträcktes denna disposi¬
tionsrätt även till den gamla egentliga stadsjorden. Enligt ett skattläggningspro-
tokoll från sistnämnda år utgjorde denna jord: åker, räknadt i tunnland, och äng i
hölass, därvid första siffran betecknar åkern och andra siffran vid de olika jor¬
darna antal hölass, nämligen köpejord 155 ’/l och 37, kyrkans jord och prebende-
jord 116 och 23 ’/s, stadsvaden 37 ’/- o. 20, hospitalsjorden 48 o. 40, till nunne¬
klostret 141 o. 50, till Hclgona kyrka 4 V* —, till Biskopsberg 42—, till gamla
munkklostret 24 —, 5 lyckor 32 ‘/a o. 2, stadsäng, som borgarna bruka, 50
lass eller tills. 600 s/4 tunnl. åker och 231 i/i lass hö.
Protokollets måttbestämmelser å jorden äro satta i tönnland» och spannland»
som blivit förvandlade till tunnland efter prop. 1 tönnl. = 6 spannl. = 3 tunnl.,
såsom i handl. är angivet.
Om köpejorden heter det: Item är vetandes, att all den köpejord, som legat
har till Skänninge stad, hava borgmästarne uppburit skatten av till stadsens
behov, men nu, sedan borgarne drogo från Skänninge till Vadstena, är samma
jord skattlagd under kronan. Omkring 1530 var stadens skatt 20 m. d. samt
av uladsruden ibid. 10 m. d. Om stadens förmögenhetsvillkor strax efter 1570,
då den återerhållit sina stadsprivilegier, kan man i någon mån sluta sig av 1571
års taxeringsregister till Älvsborgslösen, om man jämför detsamma med dylika
för länets övriga städer. Häri upptagas 43 taxerade och skattande personer,
lP
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
