Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Skänninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1118 STADERNA.
vilka ägde: silver 368 lod, koppar 81 lisp. 5 m:k, tenn och mässing 7 1. 3 m.,
hästar och ston 54 st., oxar 12, kor 86, ungnöt 19, får och lamm 110, svin 5iJ.
Härför skulle erläggas i skatt: sölf 20 lod 1 Va kv.; pgr 135 mark V3 öre, vilket,
då skatten utgjorde Vis och silvret 1 lod = 5 m:k, giver ett taxeringsvärde av
lösegendomen av 4,320 mark, den lägsta summan av alla för Östergötlands städer.
Huru mycket av jorden, som återlämnades år 1570, är obekant. Sannolikt åter-
erhölls allt, men den var åtminstone under 1600-talet så betungad av skatter,
att staden år 1682 klagar över, att behållningen därav var ringa eller ingen.
Stadskassans inkomster av tomtören m. m. uppgingo blott till 203 dal. 10 öre
10 pgr, varför den 1673 bestämda lönestaten för magistrat m. m., uppgående
till 321 d. 10 ö. 16 p., måste till en del betäckas med tillskott av 118 d. 12
pgr. Mot slutet av 1600-talet äro stadsägoma uppförda för 16 mantal med 40^
dal. smts jordboksränta. Staden hade då 305 1/s tunnl. åker samt jämte mul¬
bete 77 lass äng, för vilket de årligen utgjorde landgillen av 135 t:r spannmål.
Ar 1683 funnos här 89 borgare och 24 ;skattemän, dock edsvurna i staden».
Omkring 1760 fanns här obetydlig minuthandel och en 1755 anlagd spinnskola,
som hörde under kammarduksfabriken i Vadstena. Senare under samma århund¬
rade funnos här ett siden- och linnetryckeri samt ett tapetmakeri, vilka jämto
spinnskolan dock voro nedlagda 1816. År 1805 funnos här 7 handlande och
36 handtverkare, 1816 9 handlande och 150 handtverkare, varjämte till staden*
förmåner räknades postkontor och apotek. Ar 1874 funnos här 23 handlande
med 18 personers betjäning. År 1875 funnos 40 handtverkare med 50 arbetare.
F. n. finnas här omkr. 40 handl. och o. 50 handtverkare. Industrien är icke
särskildt avsevärd. År 1914 funnos 5 fabriker med ett tillverkningsvärde av
kr. 309,000. Östergötlands ensk. bank har här avdelningskontor. Därjämte år
(löstrings härads med Skänninge stads sparbank hit förlagd.
Jordbruket är nu liksom förr stadens förnämsta näringskälla. Jorden
består till större delen av kronojord, men även av en betydlig del stads-
jord, vartill kommer arv och egen samt något litet frälsejord. Jordmå¬
nen är till större delen syrsand blandad med svartmylla, men det finnes
även något lera blandad med svartmylla. Jorden har i senare tid till
stor del blivit indelad och bebyggd till medelstora landtbruksgårdar.
Redan under 1500-talet om icke under ännu äldre tider hade staden
fyra marknader, nämligen Olofs-, Valborgs-, Mors- och Mickelsmässan.
Av dessa omtalas Olofsmässan redan i Östergötlands landskapslag samt
ansågs länge såsom en av de förnämsta marknader i Sverige. Denna
marknad var så besökt, att staden var överfylld av besökande affärs¬
män, såväl utom- som inomhus. Genom privilegium från 1652 tillkom
en årlig marknadsdag i februari. Under 1700-talet tillkommo dess¬
utom landtmarknader i Torpa 3, Ödeshög 1 och i Tjällmo från 1750
en varje år. Tidvis synas även andra marknader hållits, näml. Juliane
marknad fran 1727 och Tomasmässan 21 dec. Förutom nämnda landt¬
marknader säges staden haft en i St. Aby, som en tid hållits i
Trehörna, samt 2 i Hester i Säby s:n, därförut i Malexander. Staden
hade alltså länge ett omfattande handelsområde. På 1850-talet funnos
här fyra marknader, näml. i februari, maj, augusti och september, varav
(len i augusti ersatte Olofsmässan och var den förnämsta. Februari-
marknaden upphörde med 1863, augustimarknaden med 1865 samt maj-
marknaden med 1866, då endast septembermarknaden återstod. Numera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
