- Project Runeberg -  Östergötland / II. Östergötlands beskrivning /
1119

(1914-1920) [MARC] [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Skänninge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKÄNNINUE. 1119
hålles en marknad, näml. den 16 augusti, då betydligare kreaturshandel
äger rum samt pågår enl. 1917 års almanacka mer än en dag. Häst-
och remontmarknader försiggå i april och oktober. Första onsdagen i
varje månad hålles kreatursmöte samt handel med landtmannaprodukter.
Skänninge har alltid varit och är fortfarande en marknadernas stad, och
vid augustimarknaden, kallad Stormarknaden, samlas här från skilda
håll en betydande folkmängd i och för köpslagande eller traktens befolk¬
ning i och för sitt nöje. Aven kreatursmötena äro för staden i ekono¬
miskt hänseende av stor betydelse. Sedan 1876 finnes här en väl ordnad
kreatursvall.
Från december 1876 står Skänninge i förbindelse med det övriga
Sverige genom Hallsberg—Motala—Mjölbybanan. Ar 1916 tillkom Vä-
derstad—Skänninge—Bränningebanan. Fem landsvägar stöta här till¬
sammans. — Från år 1912 har staden elektrisk kraft från Knutsbro elek¬
triska station.
Av donationer nämnas den Salanderska, given av rektorn, d:r Olof
Salander och best. av o. 6 h. stadsjord, varav inkomsten till hälften var¬
dera tillfaller Skänninge stads och Normlösa s:ns fattigvård, Stockska
Schenmarkska och Lindgrenska samt Karlssonska skolfonderna, den sistn.
från 1870, given av änkefru M. G. Karlsson, pauvres-honteuxfond m. m.
Magistraten består av borgmästare, 2 rådmän och 1 extra rådman.
Ursprungligen hade staden åtminstone 2 borgmästare. Ännu år 1686
fanns här detta antal samt 8 rådmän förutom andra tjänstemän. Ar
1760 voro här 1 borgmästare, 6 rådmän och 1 notarie, avlönade enl. stat
av år 1741. Ordningen bestrides av en stadsfiskal och 2 poliskonstap¬
lar (fig. 501). Stadsfullmäktiges antal är 20 med därunder hörande
drätselkammare och vanliga nämnder.
Såsom redan nämndt fanns här under klostertiden skolor, men den
skola, som sedermera varit här, leder icke sitt upphov från någon av
dessa. Staden synes åtminstone en tid varit utan läroverk, men år 1579
lät konung Johan III upprätta en skola härstädes, om vilken man dock
saknar all kännedom. Även denna synes likväl hava upphört med sin
verksamhet. Är 1649, den 7 aug., förordnade emellertid drottning Kri¬
stina, att en skolmästare skulle finnas härstädes, och år 1686 förökades
skolstaten av k. Karl XI med ännu en lärare, som skulle vara den förre
behjälplig att lära barnen räkna och skriva. Sedan dess fortsatte läro¬
verket såsom en s. k. lägre lärdomsskola med 2 lärare. Ar 1846 biföll
k. m:t, att denna skola med dess obetydliga avstånd från Vadstena och
Linköping skulle lämna undervisning i en klass och av en lärare med
rektors lön. Kollegalönen indrogs. Denna skola förde slutligen ett allt¬
mera tynande liv, och under läsåret 1867—68 var den till och med icke
öppnad. I april 1869 öppnades den åter, då 18 lärjungar, fördelade på
två avdelningar, erhöllo undervisning. Kort därefter stängdes den emel¬
lertid ånyo. Är 1869 blev den siste rektorn avsatt och lärareplatsen
endast tillsatt på förordnande, varefter denna skolas verksamhet helt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/2/1145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free