Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Söderköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i läo STÄDERNA.
ning, som hansestaden Lubeck hitsände för att hjälpa Gustav mot dan¬
skarna. I dec. 1567 lades staden i aska av danskarna. Dessa voro här
så överlastade av sitt rika byte, synnerligast Rostockeröl, att de enligt
egen utsago varit oförmögna till motstånd, i fall de här blivit överras¬
kade av svenskarna. Ar 1612 plundrades och brändes staden ånyo av
danskarna. Härtill komma flera naturolyckor, såsom åskeld 1281 vid
drottn. Helvigs kröning, då nästan hela staden lades i aska, ävensom
1380, då endast S:t Egidii kyrka räddades, 1418, då staden säges upp¬
brunnit genom vådeld, samt 1498. Pesten och smittosam sjukdom ha
härjat här 1291, 1350, 1580, 1602, 1622 och 1711, då 221 personer dogo,
av vilka en del, sedan den vanliga griftegården blivit otillräcklig, måste
begravas i den s. k. pestkyrkogården, belägen emellan kyrkan och Bos¬
gård. Ar 1400 var i hela provinsen, i synnerhet i Söderköping, så starkt
vattenflöde, att invånarna måste taga sin tillflykt till bergen, likaså
1684, då vattnet inträngde i stadskyrkan över bänkarna, 1784, ehuru då
ej fullt så svårt, samt senast 1877, då efter ett ymnigt regn brunnsgår¬
den stod under vatten och ännu efter flera dagar landsvägen emellan
staden och dockan. Oaktadt alla dessa olyckor kunde stadens tull och
skatt ändock pantsättas 1419 för 3,000 mark lödig till en svensk ädling.
Ar 1481 nämnes Söderköping främst bland ortens städer, likaså år 1593.
Annu år 1543 hade kronan vid hamnen belägna förrådshus, vilka då
plundrades under Dackefejden.
Stadens skatt utgjorde 1530—1550 100 m:k danska. Ar 1559 åtog sig staden
att utreda 3 fartyg om 72 läster och 2 mindre. I början av 1560-talet utgjorde
mantalet för Söderköpings borgare, som utgjorde skjutsfardspenningar, 161 med
2 m:k vardera tills. 322 m:k ort. I brudskatt erlade staden 1563 en summa
av 800 m:k ort. Från 1566 upptager mantalsregistret 2 präster, 67 borgare.
37 k. m:ts tjänare och 18 adelns tjänare. Enligt 1571 års taxeringslängd till
Älvsborgslösen fnnnos här taxerade och skattande personer: präster (2) och bor¬
gare tills. 140, båtsmän och knektar tills. 50, k. m:ts tjänare 13, frälsets tjänare
10. K. m:ts tjänare äro Per Simonsson, land bofogde; Borchest Calmes, k. m:ts
köpman; Jöns Trulsson, skeppshövidsman; Hans v. Norrehusen, d:o; Per Jacobs¬
son, varuskrivare; Lasse Olofsson, häradsskrivare; Måns Larsson, proviantskrivare:
Måns Ernstson, skrivare m. fl. Frälsets tjänare: Michel murmästare, Grevin¬
nans tjänare, Sven Beltare, hr Sten Baners tjänare, Sven smed, Ture Ja¬
cobssons tjänare, Per skrivare, Säfrin skrivare, hr Jöran Geras tjänare, 01.
skrivare d:o d:o. Hans hovslagare d:o d:o, Per smed, Bengt Månssons tjä¬
nare m. fl.
Ar 1588 erlade staden i gäld 120 ungerska gyllen och erlades av rikets öv¬
riga städer endast större av Stockholm och Lödöse. I början av 1600-talet synes
dock Söderköpings storhetstid nå sitt slut, och redan 1604 var dess gäld lika
med Norrköpings och Kalmars samt 1620 och 1624 mindre än Norrköpings. År
1614 nämnes den i femte rummet bland stapelstäderna. År 1624 gav Norr¬
köping till sjöfolks underhåll 1,500 dal., under det Söderköping ej lämnade mer
än 1,140 dal. Därefter synes Söderköping gått till ett alltjämt fortfarande för¬
fall, beroende icke sä mycket av de otaliga olyckor staden undergått utan egent¬
ligen endast av hamnens och åns igengrundning samt Norrköpings, Västerviks
och köpingen Valdemarsviks tillväxt. Det gick slutligen därhän, att Norrköping
vid 1731 års riksdag sökte att få Söderköping sig tillerkänd som manufakturplats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
