Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Söderköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖDERKÖPING. 11 Öl
I likhet med Stockholm hade Söderköping i äldre tider sin egen
Birerköarätt.1 Äldre förf. omnämna även en särskild Söderköpings stads¬
rätt, enl. anteckning vid slutet av densamma uppsatt av Konrad skri¬
vare 1387. Ehuru densamma börjas med orden: »Her byrjas Sutherkö-
pungs lagbock» är densamma dock endast en vanlig stadslag, nu för¬
varad i riksbiblioteket i Stockholm. När staden först fått sina privile¬
gier är obekant. Det äldsta kända privilegiebrev är utfärdadt år 1513,
ett annat 1517. Sistn. år gav riksförest. Sten Sture utslag på Söder¬
köpings borgares besvär över, att uppstädernas borgare i deras stad hand¬
lade med främmande köpmän. Linköpings, Vadstena och Skänninge
borgare förmenade, att de hade riksens råds brev på rättighet därtill,
så länge ofriden varade. Sedermera blevo stadens handelsrättigheter
förbättrade, och åtskilliga besvär över andra hamnars intrång i stadens
handel mer eller mindre avhjälpta 1524, 31, 61, 62, 70, 72, 82, 90, 96,
1609, 20, 50 och 76 o. s. v. Detta oaktadt har stadens sjunkande välstånd
ej kunnat hindras. Det är först pä senare tider, sedan Göta kanal blivit
öppnad, nederlagsplats blivit beviljad vid Mem, och kallvattenkuranstal-
ten blivit öppnad, som förhållandena blivit förbättrade, ehuru de icke i
den minsta grad kunna jämföras med vad fordom en gång har varit.
Såsom en av landets mest betydande städer under medeltiden hade
Söderköping naturligen sina kyrkor och sitt kloster, ehuru det är möjligt,
att man icke får sätta tro till en äldre förf., som hit förlägger 18 and
liga stiftelser. Ovisst är även, om alla de kyrkliga oeh därmed besläk¬
tade stiftelser verkligen legat inom staden, enär de ofta sägas vara be¬
lägna »vid Söderköping .
Av kyrkorna märkas:
Templum Trinitatis eller Helga Trefaldighttskyrkan, vilken anses vara
Drothems nuv. sockenkyrka (se Drothems s:n), T. S:ti Egidii, vilken an¬
ses hava legat där lastageplatsen vid kanalen är belägen. Då Göta
kanal (åren 1824—32) byggdes, påträffades, enl. Wiede, djupt under jord¬
ytan, där slussen nu är anlagd, och ej långt från foten av Ramhälls-
berget, tre mäktiga lager av människoben, det ena över det andra och
allra underst en broläggning av ekstockar. Benen voro av en ovanlig
storlek. Även funnos där fragment av arkitektoniska partier samt lig¬
gande täljstenshällar med munkstil i majuskelskrift, varibland en sådan
gravsten, upprest invid gångstigen upp till »trumkällan» i berget, tyd¬
ligen företedde orden Gcrthrudis och requiescat. Denna sten fanns ännu
1840 men skall sedermera förkommit. En kyrka benämnd T. S:ti Eliani
och enligt förmodande uppbyggd av biskopen i Västerås Elian, har ehuru
utan bevis av senare förf. ansetts vara densamma som S:t Egidii kyrka.
Båda kyrkorna hade emellertid pastorer i början av 1500-talet. T. S:ti
1 Den ». k. Bj;erköariitten är den äldsta stadslag i norden och var olika för särskilda
städer. De enda städer, för vilka man har sig bekant, att Bnerköarätten blivit författad,
äro Stockholm och Söderköping. Den. som tillkommit sistnämnda stad har i senaste tider
gått förlorad, ehuru man i Burei anteckningar fått en del fragmenter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
