Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Söderköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖDERKÖPING. 1133
»Söderköpings hospital omtalas i en urkund av år 1277, under sådana för¬
hållanden, att vi finna det vara anlagdt tidigare; i hospitalet funnos »fattige».
År 1330 omtalas Helgeandshuset i Söderköping och de fattiga (pauperes), som
vistades däri. Det ligger onekligen nära till hands att anse hospitalet och
Helgeandshuset vara detsamma, men i testamenten av åren 1335 och 1336 om¬
talas för Söderköping dels ett hospital, dels ett Helgeandshus. Antydning finnes,
att det förra var avsedt för spetälska. År 1380 omtalas barnen i Helgeands¬
huset i Söderköping. En avdelning av huset torde hava varit avsedd för fattiga
barn; det finnes visserligen ingen anledning att antaga, att Helgeandshuset varit
uteslutande ett barnhus.
Under större delen av 1400-talet äro uppgifterna om Helgeandshuset ytterst
knapphändiga. Vi se, att det stundom ihågkoms med gåvor, och vi lära känna
namnen på enstaka föreståndare, alla prästmän. År 1463 innehades föreståndare¬
platsen av kyrkoherden i det närliggande Skönberga. Vid denna tid rådde i
Helgeandshuset ett »underligt regemente», vadan de, som ytterst hade med huset
att göra, funno sig föranlåtna att gripa in. Byggnaderna hade fått förfalla.
Det avlatsbrev, som år 1476 gavs Helgeandshuset av sju biskopar, torde hava
framkallats av åtgärder för stiftelsens upphjälpande, för vilka åtgärder erfordrades
det penningetillflöde, som ett avlatsbrev regelbundet framkallade. Följande år ut¬
färdades ett brev, som innehåller viktiga upplysningar även för den föregående tiden.
Som »rätte målsegande och med jus patronatus till huset» uppträdde här hr
Erik Eriksson (Gyllenstjerna) och hr Ivar Axelsson (Tott) å sina hustrurs, k.
Karl Knutssons döttrars, vägnar, samt hr Knut Eskilsson (Banér) å egna och sin
hustru Kristina Eriksdotters vägnar. Målsäganderätten kan icke hava berott på
annat än härstamning från Helgeandshusets stiftare, och såsom sådan måste vi
således tänka oss någon av k. Karls, hr Knuts och Kristina Eriksdotters (hon
förde i vapnet en örnklo) förfäder. På grund av det usla skicket — de fattiga
allmosebarnen fingo där rent av lida hunger, under det husets inkomster an¬
vändes på annat håll — togo dessa patroner Helgeandshuset åter (från den då¬
varande föreståndaren) och bådo borgmästare och råd i Söderköping att för Guds
och patronernas skull övertaga det hela, där tillsätta en god föreståndare samt
kontrollera denne. Dock förbehöllo sig patronerna att återtaga det hela, därest
denna anordning icke visade sig lämplig. Det synes dock, som om magistraten
i staden ej velat övertaga bestyret med den förfallna stiftelsen. Fullt tydligt
kunna vi dock icke skönja förhållandena. Ar 1480 nämner hr Sten Sture, rikets
föreståndare, en renlives man Evert till föreståndare för kronans hospital utan¬
för Söderköping. De närmast föregående styresmännen hade varit en hr Gunnar,
som frivilligt avgått, och en hr Nils, som icke hade uppfyllt sina villkor. Kyr¬
kan skulle »fullkomnas och upptagas». De gode klerker, som ville ingiva sig i
hospitalet, skulle underhållas av föreståndaren med användande av den ränta, som
tillhörde stiftelsen, av vilken även de fattiga sjuka skulle njuta sitt uppehälle.
Det tillkom biskopen i Linköping att ersätta den nye föreståndaren i ämbetet.
Aderton år därefter var Evert ännu föreståndare, då k. Hans utfärdade ett skydds-
brev för »oss älsklige renliflige bröder, föreståndare och mena konventet i Sankt
Jörgens hospital utanför Söderköping . Uttrycken i detta senare brev visa, att
Evert förestod Sankt Görans hospital, d. v. s. spetälskehospitalet, vilket vi, på
grund av de förut åberopade urkunder från förra hälften av 1400-talet, måste
imse hava varit skildt från Helgeandshuset. Det synes vara ett ganska eget
sammanträffande, att man år 1477 skulle behöva tala om Helgeandshusets, år
1480 om Sankt Göranshospitalets gränslösa förfall.
På ett eller annat sätt har tydligen en sammansmältning av de två stiftel¬
serna ägt rum, vilka för övrigt måhända från början haft någon gemenskap in¬
bördes. År 1507 omtalas i en riksrådets skrivelse hr Everts stora förtjänster
om stiftelsen och där berättas huru han, liggande å dödsbädden, hade begärt av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
