Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Söderköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1134 STÄDERNA.
bröderna, att de skulle sända bud till Rom, för att få högsta andliga myndig¬
hetens i världen ytterligare stadfåstelse. De bröder, som på grund av denna
begäran hade blivit sända till Rom, underhandlade där med priom för Helge¬
andshuset i hospitalet i Saxia och avtalade där en förbindelse. Hospitalsbrödema
i Söderköping skulle antaga de romerska Helgeandsbrödernas klädebonad.
Denna förening med det romerska Helgeandshuset omtalas, såsom nämndes,
år 1516 såsom nyligen skedd. Det synes otänkbart, att S. Görans hospital
skulle hava sökt en sådan förbindelse med det romerska Helgeandshuset, därest,
det gamla Helgeandshuset i Söderköping ännu ägt bestånd eller självständig tillvaro.1
Vid denna tid omtalas år 1508 3>den Helige Andes hospital och Sankt Görans»,
ar 1509 >den Helige Andes hospital och riddaren Sankt Görans, liggande utanför
Söderköpings samt »herr Johan Olai prior i den Helige Andes hospital», år 1510
herr Jon prior och menige kamratsbröder i den Helige Andes hospital», åren
1512, 1513 och 1515 xlen Helige Andes och riddaren Sankt Görans hospital»
vid Söderköping; år 1523 talas om den Helige Andes »kloster» vid Söderköping.
Den regel, efter vilken hospitalsbrödema levde, kunde lätt framkalla benämnin¬
gen kloster.:
Av kapell förekomma här under katolska tiden flera, såsom Capella
Trinitatis (Helga Trefaldighetskapellet), C. S. Laurentii (S:t Lars k.),
C. omnium animarum (Alla själars kap.), C. S. Johannis (S. Johans k.),
vid foten av Ramshäll och C. llcvercntcc (Reveroos k.?). Namnet på det
sistnämnda säges häntyda på en åmynning samt var kvar ännu i senare
tider, ehuru läget är obekant. Enl. en uppgift skall det legat i sydv.
från staden.
Ett gille, Convirium S:ti Sepitleri eller Heliga gravens gille, fanns
ännu 1587, då det ägde gården Vena i V. Husby s:n.
Om stadens verkliga utseende i äldre tider är föga bekant, ehuru
man med visshet vet, att den då haft vida större utsträckning, än den
nu har, om ock den tätare bebyggda delen invid Ramundesberget var
mera sammanträngd. Förutom den mängd hus, som voro behövliga för
de kyrkliga stiftelserna, samt de hus, kronan för sin räkning här hade,
skall staden under medeltiden även förskönats av de, såsom det säges,
praktfulla byggnader, vilka voro uppförda å den i Hagakvarteret be¬
lägna och till k. Karl VIII.s släkt hörande gården Bosgård, vilken an¬
tagligen var densamma som den omtalade Drottningagården. Där¬
till kommer även den mängd byggnader, som voro behövliga i en stor
och rik handelsstad. Ar 1561 upptagas här 72 gårdstomter, 21 kålgårds¬
tomter, 29 åbovallar m. m., summa 142 tomter, av vilka tomtören 58 m:k
6 öre utgingo till drottningen. Därtill komma »tomter, som herremän
hafva i Söderköping»: herr Svante, herr Birie Nilsson, herr Måns Johans’
barn, Axel Eriks’ barn, Karl Holgerson, Ulf Hindersson en gårdstomt
vardera, Ulf Hindersson och Ture Persson vardera en åbovall, fru Anna
på Åkerö en gårdstomt, Jöran Eriksson en d:o jämte en åkervall och
en kålgård, Erik Jörensson 3 gårdstomter och en stadstomt, Björn Pers¬
son, herr Abrah. Erssons barn och Måns Höck, vardera en gårdstomt.
Med anledning av 1567 års förödelse utfärdade k. Johan III en resolu-
1 Att cn dylik förening ägt rum är ovanför omnäinndt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
