Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Söderköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na;>
södekköpim;.
tion av d. 1 dec. 1572, i vilken, i likhet med de lör Linköping och Norr¬
köping av samma konung utfärdade privilegiibrev, erbjöds tolv års skatte¬
frihet för dem, som uppförde tre våningars stenhus, varjämte de, som
ville uppföra trähus, skulle erhålla tre års dylik frihet. Man synes doek
icke, åtminstone i någon nämnvärd grad, ha begagnat sig av dessa för¬
måner, ehuru några stenbyggnader vid S. Agatan nära torgbron synas
härleda sig från denna tid. Konungen gav även befallning till veder¬
börande i orten, att ett hus skulle byggas åt honom å Karl Kammar¬
svens tomt, ehuru det är ovisst, om detta blivit verkställdt.1 Redan
konung Gustav hade här en gård. Bland gator, vars namn finnas om¬
nämnda i äldre handlingar, men vars läge nu äro obekanta, nämnas:
Köpman-, Smedje-, Snickar-, Slaktar-, Kloster-, Badstu-, Torg-, Kvarn-
och Kullagatan m. fl. Under 1700-talet voro de förnämsta gatorna: S:t
Lars-, S:t Drothems-, Kyrko-, Skol-, Kapell-, S:t Ragnilds- 1. Skönberga-,
St. och L. A-, Munkebro-, Vintervads-, Bergs-, Ladu- och Gröngatan.
Vid denna tid hade staden fyra tullar, näml. Ragnilds 1. Östertull, även
kallad Lilla sjötullen samt söder, väster och norr tull, någorlunda be¬
lägna efter sina väderstreck. Genom den förstnämnda gick vägen till
Västervik, genom den andra till landsbygden, genom den tredje till Lin¬
köping och genom den fjärde till Norrköping. Därtill funnos vid Rams-
häll två bergsbommar, som sällan voro öppnade. Stadens torg voro: det
i midten belägna Stortorget samt det vid v. tullporten belägna Gamla
torget, även kalladt Lilltorget. Dessutom fanns so. om staden vid ån
en marknadsplats.
F. n. är staden delad i 4, förut i 3 kvarter: Haga-, Hospitals- och
Bergskvarteren, varav det förstnämnda är ö. och s. om Storån, det andra
emellan åarna i v. och det tredje n. om de båda andra intill kanalen.
Det fjärde kvarteret, tillkommet i början av 1900-talet, kallas Södra
kvarteret och utgör på det hela taget en fortsättning av Hagakvarteret.
Av stadens nuv. gator äro alla trånga samt de flesta mycket korta.
Den förnämsta, som i flera krökningar stryker fram från Västertull
förbi Hästtorget till Gamla 1. Stortorget över Torgbron till Nya tor¬
get och S:t Ragnilds brunn, bär än namnet Storgatan och kallas
än Vintervadsgatan och Skönbergagatan. Av övriga gator märkas
Präst-, Skol- och Kyrkogatorna, inom Hospitalskvarteret, Munkbro¬
gatan till Munkbron m. fl. (fig. 510). Av stadens broar är en från
1849—50 av sten (fig. 511). Från 1837 är Lillån vid Stortorget ledd
under jorden. Ar 1909 fick staden kloakledning. Byggnadsverksam¬
heten har långa tider varit mycket obetydlig. Under åren 1871—73
uppbyggdes t. ex. icke något nytt boningshus, 1874 ett och 1875 två.
Från järnvägens tillkomst började denna verksamhet, liksom närings¬
livet i allmänhet, att utveckla sig. Husen äro ofta låga envånings trä-
1 Drottn. Gunilla hade här en gård, belägen i n:o 11 och 12 Hospitalskvarteret, varå
huvudbyggnaden kvarstod ända in på 1800-talet. Ett lasthus, som enl. sägnen var uppfordt
»v hennes moder fru Margareta Bielke, f. Posse, förflyttades 1894 till »Skansen» i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
