Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1152 STÄDERNA.
Biskoparna i Linköping, vilka hade uppsikt över klostret samt där¬
för under katolska tiden ofta plägade besöka staden, hade redan 1411
egen biskopsgård härstädes, vilken uppbrann 1423. Denna gård har
sedermera blivit använd till kyrkoherdeboställe, oeh där nu boställshuset
är beläget, fanns tidigare ett större biskopshus. Över en av dörrarna
till det större stenhuset, som var i två våningar, lästes: PrasulisHenrici
Domus ista Dci fit amici. Dc Vånga nati, laus divine bonitati MCDLXX.
Stenen sitter nu i stenfoten. Över en dörr till det ännu befintliga sten¬
huset läses: Vi Henrich met Gudz Nåde Biskop i Lynkuöping. Gudz
rena hedher bygger thctta hus. A:o Dni MCDLXXIII Dco Gratias. Detta
hus tillbyggdes i ö.
av biskop Brask.
Byggnaden är sedan
dess föga förändrad.
Ett rum kallas ännu
;Biskopens kamma¬
re» och företer bevis
pä, att man redan
vid denna tid visste
att ordna för sin be¬
kvämlighet (fig. 523).
Biskop Henrik an-
lade härstädes även
den efter honom se-
523. Biskopshnset. ^PPkaUade S:t
Hennksgatan.
Av naturolyckor, som övergått staden, nämnas pesten 1413, dä omkr.
400 personer dogo, och koleran 1834 då 215 personer, eller omkr. en
niondel av stadens befolkning, avledo. Av de eldsvådor, som staden
undergått, nämnas de, som timat åren 1395, vilken av Messenius antages
uppkommit på föranstaltande av k. Erik XIII, 1423, 1432, då staden
säges blivit helt och hållet ödelagd, 1487 då endast S:t Petri kyrka,
klostret och några få hus räddades, 1567, då den uppbrändes av danskarna
under Daniel Rantzau.
Sedan reformationen tillintetgjort klostrets betydelse, mäktade staden
icke så som förut uppehålla sitt anseende. Den tid, som gjort staden
till en av de minnesrikaste i vårt land, var förbi, men dess läge i en
av de bördigaste nejder och fördelen av att vid Vätterns kuster kunna
driva en inbringande handel fortforo dock att hålla stadens välmakt vid
stånd. Rörelsens omfång och befolkningen under dessa första århund
raden av stadens tillvaro kunna dock icke bestämmas.
År 1465 erhöllo borgarna klosterkonventets tillstånd att befästa staden med
en 80 fot bred och 20 f. djup grav. År 1481 namnes den i andra rummet
bland ortens städer, och samma plats synes den intagit ännu mot slutet av föl¬
jande sekel. Uppförandet av det nya slottet bidrog väl även att hålla rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
