Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VADSTENA. n:>;;
uppe. Ar 1524 anlades här ett mynt-hus, med rätt att prägla lika mynt med
konungens. År 1530 utgjorde stadens ärliga skatt 50 m:k d:a, vilket belopp
med obetydliga förändringar framdeles bibehölls. Ar 1526 utgjorde staden hjälpe-
gärd med 50 kohudar (värda 7 V3 mark). Efter reduktionen upptog kronan de
klostret förut tillkommande tomtören, vilka 1530 utgjorde 140 m:k danska samt
1535 och framgent 145 m:k dra 1 sk. År 1540 uppbars härifrån årsskatt av
282 personer med 09 m:k dra 3 prr, därav årsskatten till kronan 50 mrk. Resten
användes av borgmästare och råd till avlöning av stadens tjänare. Ar 1543 hit-
flyttade Skänninge stads borgare. Under ett av åren mot slutet av 1500-talet
utgjordes mantalet av 237 personer. 1 1571 års taxeringsregister till Älvsborgs-
lösen upptagas för Vadstena tax. och skattande personerr borgare 79, k. mrts
tjänare 17 och icke taxerade 39, vilka ägde: guld 750 kronor, 17 ung. gyllen,
1 rh. gyllen, silver 7,öl3 lod 2 kv., koppar 822 lisp. lö mrk, tenn och mässing
197 lisp. 13 mrk, reda penningar och varor värderade tills. 22,743 mrk, hästar
och ston 74, oxar 23, kor 137, ungnöt 5t>, får och lamm 83, getter 20 och svin
270. Härav skulle i skatt utgöras: guld, ungerskt 1 st., krongyllen 38 st., silver
425 3/4 lod, penningar 2.230 mrk 1 öre. Vilket, då skatten beräknades till en
adertondel av lösegendomens värde, silvret räknas 1 lod = 5 mrk, 1 kron¬
gyllen = 9 mrk, 1 ung. gyllen — 20 mrk, gör taxerad lösegendom till ett värde
av 85,072 mrk. Bland de taxerade nämnas kvalificerade: prästen och skolmäs¬
taren. klockaren, bältare 3, snickare 1, timmerkarlar 4, skeppare 1, stenhuggare 1,
orgellekare 1, målare 1, harberare 2, murmästare 2, grytstöpare 1, byggmästare 1,
guldsmeder 7, smeder 2, knivsmeder 2, hovslagare 1, klensmeder 2, rörsmed 1,
köpsvenner 4, skräddare 5, skomakare 0, skinnare 2, sämskmakare 1, sadelma-
kare 1, pottomakare 1 och krämare 3. De övriga äro för det mesta tydligen
handlande och hava ganska betydlig förmögenhet. Så taxeras två köpsvenner
till 10,800 mrk blott för handelsvaror, utom 121 kronor och 808 lod silver.
Vid jämförelse med de likartade uppgifterna för provinsens övriga städer ser
man, att Vadstena vid denna tid intog en framstående plats, och detta oaktadl
staden av 15ö7 års brand lidit så mycket, att borgarna år 1508 förfrågade sig
hos konungen, om de åter skulle bygga i Vadstena eller flytta till någon annan
stad. Men så hade alltjämt privilegierna blivit förbättrade och tillökade, såsom
d. 8 sept. 1401, 1521, då Vadstena borgare erhöllo rätt att under vissa villkor
i Söderköping få handla med främmande varor under tullfrihet, 1532, då staden
fick rätt att ensam nyttja marknaden i Hjo, 1537 då borgarna erhöllo tullfrihet,
ohvar som helst de utsegla% 1501, då staden erkändes rättighet till 2 marknader
och 2 torgdagar om året utom Hjo marknad samt sjöfart och handel på öster-
och Västergötlands städer. År 1572 stadfästades dessa rättigheter ytterligare och
12 års skattefrihet lovades dem, som ville bygga stenhus, 1574, 1588, 1004, 09,
20, 28, 50 och 70. Åren 1028, 42, 49, 52 och 04 omnämnas stadens mnark-
nader i Trehörna, Odeshög, Nykyrka, Godegård samt i Forsvik i Västergötland.
Stadens huvudavsiittningsort synes dock varit Askersund, och från år 1040, då
denna plats fick stadsprivilegier. avtog Vadstenas rörelse alltmer, oaktadt staden
fortfarande hade rätt till marknader i Godegård, Ödeshög och i Rödesund i
Västergötland. År 1004 hade staden, förutom en borgmästare och 8 rådmän,
4 krämare, omkr. 40 handtverkare i 17 yrken utom andra borgare, i allt 73
personer, som bebodde dels egna dels andras gårdar och därför gjorde skatt.
Dessutom funnos många stora gårdar, som tillhörde ståndspersoner, ehuru en del
voro öde och förfallna, ^stadens ringa borgerskap till intet annat än skada .
Omkr. 1750 drevs handel med spannmål på Askersund och bergslagen samt med
sill, salt, tobak och andra kramvaror. År 1753 inrättades här en fabrik för till¬
verkning av kammarduk och fina linnevävnader, sedan 1780 för damastdräll,
men nedlades mot slutet av 1830-talet. Denna fabrik, som till att börja med
var av stor betydenhet, anlades i slottet. Arbetare för densamma införskrevos
73—132493. R’ul der st <i d. Österrjötland. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
