Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Vadstena - Slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iiä<; STÄDERNA.
ned till stadsbryggan. Rännevallsgatan omgiver gamla staden mot so.
och ö. Andra gamla gator äro: Gropgatan, så uppkallad efter den här
1465 påbörjade befästningsgraven, Klockarebacken, Kloster-, Knivsmeds-,
Krabb-, Kyrko-, Ny-, Sjö- och Torggatorna ra. fl. (fig. 524).
I likhet med andra städer hade magistruten under äldre tider flera
borgmästare och rådmän. Under 1600-talet funnos här 2 borgm. och 8
rådmän, vilket antal på 1680-talet skall ha förändrats till 1 borgm. och
6 rådmän. Jämte dessa hade staden 1817 en stadskassör och en stads-
notarie. På 1850-talet funnos här borgmästare och 4, sedermera 3 råd¬
män. Från 1878 års början blev ny organisation för magistrats- och
rådhusrätten gällande. För närv. finnas 1 borgm., 2 rådmän och 1 extra
d:o, förövrigt stadsfiskal, stadsfogde och stadsbokhållare. Auktionskam-
marverket upphörde 1878. Stadsfullmäktige besta av ordf., v. d:o och
18 ledamöter, drätselkammaren av ordf., v. d:o och 3 ledamöter.
I avseende å beskattningen var staden under år 1878 det högst beskat¬
tade samhället inom landet, i det kommunalutskylderna uttaxerats med
8 gånger bevillningskronan, men minskades sedan med år 1879 (f. n*
kr. 6,80). Tax.-v. å jordbruksfastighet uppgick år 1913 till kr. 499,410.
annan fastighet kr. 2,806,000, tax. belopp för inkomst av kapital och
arbete kr. 1,192,275, inkomst- och förmögenhetsskatt kr. 16,110: 60.
Staden tillhöriga donationer äro få och obetydliga. Av dem nämnas
Yallbergska, Flemingska, Bergenstråleska o. s. v.
Samfärdseln förmedlas dels genom de av ålder befintliga lands¬
vägarna, dels sjöledes över Vättern samt därifrån genom Göta kanal.
Smalspåriga järnvägar gä åt ö. till Fågelstad o. s. v. samt åt s. till
Hästholmen och Ödeshög.
Förutom kyrkan finnas i staden följande bemärkansvärda byggnader:
Slottet, även kalladt Vättersborg eller Vadstena hus (fig. 525), grund¬
lädes av k. Gustav I år 1545 invid Vätterns strand, såsom det säges,
a samma plats där kon. Valdemar Birgersson redan i midten av 1200-
talet skall ha uppfört en borg, som dock 150 år efter anläggningen var
så förfallen, att sten av densamma användes till klosterbyggnadernas
uppbyggande. För att erhålla plats för denna byggnad lät k. Gustav
undanrödja flera gårdar, varemot borgarna erhöllo i ersättning klostrets
hela jordrymd åt söder. Byggmästare var till en början Joakim Bull-
gerin och Jakob Wee. Bland murmästare nämnes ännu 1555 Måns Höck
och senare Antonius. En konstnär av mera betydenhet vid arbetet var
Pet. de la Roche (f 1599), som i över 40 år var anställd vid byggnads¬
arbetet. Som målare, åtminstone under en tid, nämnes Lodwich Klocke-
don van Nlirenberg. Till byggnaden användes sten från de utdömda
klostren i Skänninge och Alvastra, men icke från Vadstena klosterbygg¬
nader, vilka ansågos för goda att skövlas. Byggnaden har utgjorts av
en större fyrkant, med runda hörntorn. Dessa torn hålla i diameter
omkr. 7—8 m., hava vid pass 3 m. tjocka murar med en mängd skott¬
gluggar i fem våningar. Emellan hörntornen å n. sidan är huvudbvgg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
