Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VADSTENA.
mardageii men 181 (i endast tre, näinl. i februari, maj och oktober, 1850
ater 4, närnl. ytterligare en i november. Av gammalt var den i februari
eller kyndelsmässan den viktigaste. Novembermarknaden var den som
längst bibehöll sig, men även denna upphörde från oeh med 1912 års
utgång. Kreatursmöten hallas fjärde onsdagen i var månad.
Folkmängden var på 1750-talet o. 1,200, 1810: 1,3(51, 1850: 1,835, 1910:
2,548 oeh 191(1: 2,774.
Stadens utseende oeh utsträckning i äldsta tider är obekant. Den
först bebyggda delen, vilken, såsom nämndt, kallades Lastköping eller
genom misskrivning någon gång Lax- eller Larsköping, var vid ändan
av Hospitalsgatan oeh den däromkring belägna trakten. Under 1400-
och 1500-talen kal¬
lades en del av sta¬
den även Laglösa¬
köping, vilket namn
förekommer i Dia-
rium Vazstenense
och i k. Gustav I:s
brev till Olaus Mag¬
ni av d. 8 8 1554.
Då flera förf. ansett
detta namn böra
tillskrivas en annan
ort, omnämnes, att
i ett bytesbrev av
1470 omtalas en gärd i »Vatzstena i them delenom som kallas Laglösa¬
köping-. 1 äldre tid nämnas bland gatorna: Gamla gilles-, Motala-, Skän-
ninge-, Kyrkoherde-, Hovslagare-, Back-, Starby-, Stor-, Kloster-, Sjö- och
Slottsgatorna samt Klosterveden. Ar 1750 var staden indelad i de även se¬
nare befintliga fyra kvarteren, näml. Hovs-, Skänninge-, Slotts- och Kloster¬
kvarteren. 1 jämförelse med invånarnas antal har staden stor utsträck¬
ning, men så har nära nog var gård sin trädgård, begränsad av häckar.
En år 187(5 uppgjord stadsplan blev av vederbörande icke antagen. Seder¬
mera har dylik plan alltjämt varit under behandling, till dess den nuv.
för ett par år sedan antogs. Man ville icke förändra den gamla stadens
utseende med sina flerstädes krokiga gator, och genom arkitekten P.
Hallmans stadsplan har Vadstena fått behålla sin gamla prägel. Nytt
åskådningssätt tillämpas endast utanför gamla staden. Av stadens gator
går Slottsgatan från Vättern i so. riktning. Rätvinkligt mot denna går
Storgatan över Rådhustorget, som är stadens äldsta torg, och vidare
över Stora torget (från 1642) och fortsätter sedan till vägen till Mo¬
tala. Nästan i jämnbredd med Slottsgatan går Hovsgatan från Vättern
över Storgatan utmed Rådhustorgets n. sida. I samma riktning som
Storgatan går Bakgatan. Vid Murgatan var det forna mynthuset be¬
läget. Helgeandsgatan, där det forna helgeandshuset var beläget, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
