Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Vadstena - Kyrkligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1170 STÄDERNA.
fessorer skulle utdela denna syndaförlåtelse. Var och en, som erhöll
dylik förlåtelse, ägde att härför erlägga dels de antagliga kostnaderna
för en resa till och från Rom, dels vad de där i kyrkorna skulle ha
offrat, av vilka summor den ena hälften skulle överlämnas till Vadstena
klosterkyrkas och den andra till Romerska kyrkors byggnadsfonder. Av
en äldre handling vet man dessutom, att Cecilia Ulvsdotter år 1395 gav
en landtgård till Vadstena klosters kyrkobyggnad. Ar 1405 böljade
gudstjänst att hållas här, men kyrkan var ännu icke färdig 1413, då
k. Erik XIII lovade att fullborda henne. Därförut eller o. 1403 hade
konungen »instiftat» gudstjänst i kyrkan. Nämnda år inköpte han en
gård till upprätthållande av denna gudstjänst. K. Erik hade då egen
kaplan här. Kyrkans omgivningsmurar fullbordades 1414, och 1416 på¬
börjades pelarraderna. Ar 1418 uppfördes en tvärmur i kyrkan (må¬
hända en skiljemur för de olika platserna för bröder och systrar) samt
påbörjades taktäckningen med kopparplåtar. Två år senare inslogos
valven i kyrkan, som ändtligen 1430 invigdes. Kyrkan hade blivit upp¬
förd av naturlig sten med mantlar av kalksten, icke av tegel, i götisk
stil, »af slät gerning, ödmjukt och starkt». Och före uppförandet av den¬
samma hade S. Birgitta noga bestämt allt, i enlighet med den uppenbarelse
härom, hon sade sig haft under en vistelse å Vadstena slott före sin av¬
resa till Rom, och efter senare uppenbarelser. Av dessa nämnas här,
att dörrar, fönster, pelare och väggar icke fingo på något vis kostbart
prydas samt att fönsterglasen icke fingo hava annan färg än vit eller
gul. A murarna skulle icke andra bilder målas än av Kristi pina och
av heliga män. Kyrkans kor skulle vara i väster. Åtminstone en del
av kyrkans byggmästare, glasmästare, smeder, stenhuggare, kopparsla¬
gare och andra arbetare voro såsom bröder intagna i klostrets gemen¬
skap. Ar 1550 blev kyrkan försedd med bänkrum och inredd till lutersk
gudstjänst, som även hölls här för stadsförsamlingen till år 1577, dåden
återflyttades till den egentliga stadskyrkan. Under 1700-talet hölls här
gudstjänst årligen endast från tredje till fjärde böndagen, gemensamt
för stadsförsamlingen, krigsmanshuset och S:t Pers församling. Otte-
sångerna höllos alltid i stadskyrkan. Om gudstjänst under första år¬
tiondena av 1800-talet höllos i stadens båda kyrkor är obekant, men från
1829, då Rödkyrkan nedtogs, hava församlingarna endast haft denna kyrka
att tillgå. Bland olyckor, som timat i kyrkan, må nämnas, att vid en
vigsel år 1580 nedföll en läktare eller en del av taket samt dödade och
sårade många människor. Kyrkan har flerfaldiga gånger undergått re¬
parationer, såsom år 1455, då dess tak, vars höjd icke svarade mot bred¬
den, var så angripet av röta, att ett nytt måste byggas. Mot klostrets
önskan men i enlighet med konungens och andra mäktiges vilja blev det
nya taket ganska högt samt på kroppåsen nära v. gaveln försett med ett
klocktorn. Långhusets gavelrösten blevo härför påbyggda och voro fär¬
diga 1461. Av Dahlbergs Suecia Ant. & Hod. syneso taket hava varit
i två avsatser med åttkantigt torn och hög spira. Är 1781 blev det-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
