Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Vadstena - Kyrkligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VADSTENA. 1171
samma med sitt torn nedtaget, varefter kyrkan försågs med tak av tun¬
nare kopparplåtar, vilket åter avtogs 1809, då spåntak pålades. Vid
ombyggnaden 1892—98 fick kyrkan åter brutet tak samt belädes med
skiffer. Genom änkedrottn. Hedvig Eleonoras försorg reparerades kyrkan
flera gånger och med av henne anslagna medel, bl. a. åren 1730 och
1757. Aren 1808 och 09 borttogos altarskåp, altarbord och helgonbilder,
vilka förflyttades till vinden, samt nedtogs den vid västra korets s. sida
belägna byggnaden, som kallades belätkammaren. Vid 1829 års repara¬
tion borttogos västra korets altare1 och stallar eller stolar och en ny
dörröppning uppbröts. Altarplatsen förlädes till ö. gaveln nära ingången
till därvarande sa¬
kristia (se Ögtld I,
s. 222, fig. 169, 170).
Kyrkan, som i avse¬
ende å sin storlek är
den åttonde bland
Sveriges störstabygg¬
nader i avseende på
längden och den fjär¬
de i avseende på bred¬
den, har en inre längd
av 54 och en bredd
av 32 m. samt rym¬
mer 3,000 personer.
Till det inre är hon
av 8 åttkantiga fri¬
stående samt 8,6 m.
höga och av 4 vägg¬
fasta pelare fördelad i tre skepp, betäckta med 15 stjärnvalv, samt
har med anledning härav blivit benämnd »Palmkyrkan» (fig. 532). Höj¬
den till stjärnvalvens slutstenar 16 och till kroppåsen 35 m. Långhusets
murar äro 1,6 och korets nära 2 m. tjocka. Hon består av ett avlångt-fyr-
kantigt långhus med kvadratiskt kor i v. Har fem portar. Över en av
dem är utvändigt uppsatt den s. k. röda stenen med följande av vittring
svårlästa inskrift i munkstil, uttryckande S. Birgittas klosterregel samt
helgedomens betydelse för de troende. Filius Det loquitur: Ego dictitavi
1 Obekant är hurn mänga altaren denna kyrka ursprungligen haft. Föga troligt synes,
att bär skulle funnits sextiotvå, ett antal, som venetianaren Pietro Qvirini här l4ii2 sägcs
ha räknat. Högaltaret, som 1442 helgades S:t Petrus, var beläget i brödernas kor samt var
instängdt med järnstaket. Av övriga altaren invigdes ett till S:t Annas ära 1427 och ett
annat 1443 åt jungfru Maria, S:t Anna och S:t Birgitta samt 1455 ett åt S:t Mikael och ett
åt Johannes döparen. Altaren helgades S:t Andreas 1489 och S. Katarina 1490. Framför
högaltaret skola tolv sidoaltaren varit invigda åt apostlarna. Inom högaltarets avstängning
var en predikstol, från vilken predikades såväl å latin som svenska. H. Hildebrand om¬
nämner i »Sveriges medeltid» Brödernas kor med dess tretton altaren, Vår Frus och hel. Bir¬
gittas kor (do 2 avdeln. av systrakoret), den hel. k. Eriks kor, KriBti lekamens kor, hel.
Fransisci kor, Maria Magdulenas och martyren Peters kor, hel. Annas kor, k. Karls kor,
hel. Katarinas kor samt Mikaels och Johannes döparens kor, alla med var sitt altare.
532. Från det inre av klosterkyrkan med hertig Magnus’
gravvård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
