Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Gudarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dylika viggar anses därjämte ha kraft att genom vidröring bota
sjukdomar. Om man t. ex. vidrör juvret på en ko, som sinat, med en
dylik sten, mjölkar kon åter. En dylik hittad vigge har länge varit i
förvar turvis hos åboarne i ett byalag inom Östergötland. Innehavaren var
ansvarig för densamma samt skyldig att utlämna stenen till den, som
behövde densamma. Den, som i sitt hem hade en dylik vigge, hette det,
var fri från troll. På så vis är Tors makt ännu icke utdöd i folktron.
Väl arbetade flintyxor hava även anträffats under förhållanden, som
visa, att de blivit nedlagda som offer. En dylik, Östergötlands museum
numer tillhörig, vacker yxa av grå flinta (42 cm. lång och 10 cm. bred),
anträffades 1878 å Dragestads Västergårds ägor i Viby socken. Den låg
inbäddad i aska i en 20 cm. bred spricka i ett digert stenblock. Vid
blockets ö. kant var ett stenröse av klapperstenar med ett lager av
kullerstenar i botten, under vilket var ett flera spadtag djupt lager av aska,
inmängt med några små kol. Asklagret sträckte sig in i den stora spruckna
stenen, där yxan låg.
Tors hammare var det vapen, vilket gav styrka att hålla tussar eller
jättar samt troll i styr. Det berättas, hurusom jätten Trym en gång
lyckats stjäla Tors hammare, och om Tor icke kunde återfå sin hammare,
skulle jättarne få herraväldet över gudarne. Loke begav sig då till
jättarnes värld och frågade Trym efter hammaren.
— Jag håller, svarade Trym, hammaren gömd åtta mil under jorden,
och ingen skall hämta honom upp, som icke för till mig Fröja som
hustru.
Fröja var kärleksgudinnan. Loke försökte då få henne med till
Trym.
— Mycket skulle jag trängta efter man, svarade Fröja vredgad, om
jag åkte med dig till jätten.
Loke lyckades då övertala Tor att förkläda sig till Fröja, varpå de
efter Tors bockar snabbt åkte över till jättarne, varvid »bergen brusto,
och jorden brann i lågor». Då de kommo fram, ordnades genast till
bröllop. Den förklädde Tor åt vid bröllopsmåltiden ensam upp en oxe,
åtta laxar och jättehustrurnas hela sluträtt samt drack ur tre ämbar mjöd.
Trym uttalade häröver sin förvåning.
— Fröja åt intet på åtta dagar, svarade då Loke, som var förklädd
till tärna, så trängtade hon till jättarne.
Trym lutade sig då lysten att kyssas men drog sig hastigt tillbaka.
— Varför är Fröjas ögon så vilda, utropade han. Det brinner ur
hennes bild likt eld.
— Fröja sov icke på åtta dagar, svarade den sluge Loke, så
trängtade hon till jättarne.
Sedan tal om brudskatten varit, heter det vidare i den isländska
hednadikten, ur vilken ovanstående är hämtat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
