Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Urkon i Ydre härad - Ottar Vendelkråka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke kunde hejda sitt lopp vid gränsen, rusade ett litet stycke därutöver
till den plats, där konungen först stannat, och uppsparkade i den
grusblandade mojorden en nästan rund grop av minst hundra alnars
tvärlinje, omgiven av den uppkastade jorden i en vall, som är högst och bredast
åt n. och på vars botten bildat sig ett kärr, djupast vid nordliga sidan.
Flera sådana gröpper av större och mindre vidd finnas dels inom,
dels strax utom häradet. Ännu större gröpper anträffas i Tirserums socken.
Om vi, jämte en sålunda antydd naturmyt, vilja söka en därmed
vanligen förenad religionsdyrkan, finna vi, huru denna saga i sådant fall
överensstämmer med de flesta berättelser vår historia förvarat om
boskapskreatur, särdeles kor, som varit förtrollade eller rättare i vilka något
övernaturligt väsende tagit sin boning.»
R. anför därefter berättelser från andra orter och länder om
kreatursdyrkan o. s. v., varefter i fortsättningen säges: »Ydres myt äger en mer
ålderdomlig prägel och djupare betydelse. Vår saga häntyder icke blott
på ortens avskilda läge, omgärdat av sjöar och berg, som vållat, att ingen
konung under historisk tid hedrat häradet med sin närvaro. Hon
omtalar tillika, under den bild hon lånat, huru urtidens mäktiga vatten
uppbrutit både forna och sina närvarande bäddar och inom dessa blivit
fjättrade.
Vad sammanhang Eddans ko Audumbla och den man Bär, som var
son av Bure, vilken hon till skapnad och liv framslickat, kunna äga med
urkon och hemmanet Börshult, beläget på Torpön invid hennes sjö
Sommen, överlämnas till andras undersökning.[1]
Om de förklaringar, Laurenius och v. Dalin sökt giva, hänvisas till
deras arbeten. Vid den förres: att emedan Sommen med sina vikar
skulle likna något djur, hade hon därigenom själv givit upphov och
anledning till sagan, ävensom att Frode blivit dödad på Kungsön eller
drunknat vid färden därifrån, bör anmärkas att, om uti Sommens form
en djurbild skulle kunna utletas, är det varken av lejon eller ko, såsom
Laurenius synes antaga. Och vad Kungsön beträffar, som är belägen
mer än halvannan mil från Urberget i en helt annan trakt av sjön, att
om henne ingen dylik sägen gives och troligen aldrig funnits.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
