Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 HISTORISKA BERÄTTELSER OCH SÄGNER.
12. Jag ser på eder fönster blank.
Att hår finns brännvin och ingen lank.
13. Jag står ej längre utför knut,
Jag tror, det tjälas i min trut.
14. Jag står ej längre utför vägg,
— Utför vägg —
Jag tror det tjälas i mitt skägg
— I mitt skägg —
Frisk’ er upp! Gäller nu!
Själver rider Staffan.
Ingen dager synes ån
På himmelen.
Utan ljusa stjärnan.
Stjärnorna på himmelen
De blänka.
I Östergötland dyrkades som hästarnas skyddspatron S:t Staffan sär¬
skilt i Flistads socken, dår kyrkan var helgad åt honom, och dår offer
gavs honom ännu i mitten av 1700-talet. Den ännu befintliga gamla
altartavlan framställer hans bild till häst (se Östgld II s. 417).
Vem var då denne Staffan stalledrång?
A. Lindblom skriver därom i förenåmnda »Meddelanden» 1909:
»Staffansforskningen har visat, att Staffan stalledrång icke år någon annan
ån Apostlagärningarnas helige diakon och protomartyr, Stefanus. Dådet
å annandag jul var en gammal, utan tvivel ursprungligen hednisk-ger¬
mansk, sed att öva kappritt och andra rned hästar sammanhängande bruk,
kom dagens kristne patron, S:t Stefanus, så småningom att betraktas som
hästarnas specielle skyddshelgon. Om honom sjöngs, kanske i samband
med ovan nämnda gamla plågseder, en visa, den egentliga Staffansvisan,
ett bruk som sedermera utvecklades i dramatisk riktning under inflytan¬
de från trettondagsfirandet, vilket i sin tur direkt härstammar från medel¬
tidens kyrkliga skådespel, mysteriet.»
G. Djurklou skriver i Sv. fornminnesför.-s tidslcr. 1902: »Då häs¬
tarna voro helgade åt guden Frej, och julen ensamt i Skandinavien fått
behålla sitt förkristna namn, hava senare forskare allmänt antagit att
hår föreligger ’et skalkeskjuf, och att under den helige Staffans namn
döljer sig ingen mer och ingen mindre än denne hedniske gud.Frej
döptes om till S:t Staffan, och så försvann det anstötliga i den forna
hedniska festen. Härom hava våra forskare varit tämligen ense, men i
stället för Frej har Viktor Rydberg i sina Undersökningar i forngerma-
nisk mytologi velat påvisa, att det år Balder som omgestaltats till Staf¬
fan på så sätt, att han först identifierats med deri helige franske abboten
Stefanus och sedan genom namnförfalskning smugit in under protomar-
tyrens kåpa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
