Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 HISTORISKA BERÄTTELSER OCH SÄGNER.
vilken S:t Birgitta på fädernet även var befryndad. Klostret i Skänninge
grundades efter Ingärds hemkomst från en pilgrimsfärd (se Ögtld II s.
1112). Hon avled d. */» 1282.
I början av 1400-talet framkom förslag om att få tre personer —
nämligen biskop Nils Hermansson i Linköping, biskop Brynolf i Skara
och nunnan Ingrid eller Ingärd i Skänninge, vilka alla omtalats för sitt
heliga leverne — upptagna som helgon. I en odaterad skrivelse i Vad¬
stena kopiebok, omnämnd av Schuck i Två sv. biografier i Antikv. Tid¬
skrift V, och utfärdad av ärkebiskop Johannes i Uppsala, biskoparne
Andreas i Strängnäs, Petrus i Västerås samt Eskil i Växjö, giva dessa
sitt understöd åt detta förslag. Från annat håll uppgives denna skrivelse
vara daterad *°/s 1414. I ett brev, tryckt som bilaga till denna avhand¬
ling av S., utfärdat d. 16/a s å. av biskop Knut och kapitlet i Linköping,
föreslås biskop Nils och Ingrid till helgon. Om biskop Brynolf hade an¬
tagligen Skara kapitel att yttra sig. Några dagar senare, eller d. Ä1/s,
anhöllo ärkebiskopen Petrus i Lund och ärkebiskopen Eskil i Nidaros »å
egna, konung Eriks och svenska folkets vägnar» i brev, daterat Vadstena
kloster, att de tre nyssnämnda personerna måtte bliva kanoniserade.
Ånnu några dagar senare tillskrev konung Erik själv påven en ytterligare
begäran i samma sak. Åven detta brev återfinnes i Vadstena klosters brev¬
bok (se D. Sv. för år 1414). Närmaste följden synes blivit, att mötet i
Konstanz år 1416 gjorde en anhållan hos biskoparne i Oslo, Åbo och
Växjö att efterforska, om de tre personerna genom sin levnad och sina
underverk gjort sig värdiga att kanoniseras. Underhandlingar fortgingo
sedan länge, och påven hänvisade till nya undersökningar. Därvid förblev
det, till dess påven Alexander VI tillät Ingrids translation eller högtidliga
bisätlning på en förnämligare plats.
Härom skrives i Vadstenadiariet under år 1507 d. *9h: Detta år och
på konungen och martyren Olofs dag försiggick i Skänninge salig Ingrids
skrinläggning av de högvördiga fäder och herrar, med Guds och den påv-
liga stolens nåd biskoparne herrar Ingemar i Växjö och Vincent i Skara
samt i närvaro av riksföreståndaren herr Svante med ett flertal andra
herrar och fruar ävensom en myckenhet folk. Åra vare Gud.
Hennes relikskrin omtalas i ett äldre inventarium för Vadstena
kloster.
S:t Birgitta, Vadstena klosterordens märkliga skaparinna och Nor¬
dens mest berömda kvinna. Birgitta är den end^, som med all föreskri¬
ven gudstjänst och högtidlighet blivit upptagen som svenskt helgon (se
ögtld I s. 137—147). Hennes förklarande som helgon skedde med stora
högtidligheter i Rom.
Dagen före kanonisationsdagen ringde vid vespertiden alla stadens
klockor, vilken ringning även försiggick påföljande natt och själva hög¬
tidsdagen. Tidigt denna dag samlades kardinaler och det övriga högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
