Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 HISTORISKA BERÄTTELSER OCH SÄGNER.
Hämmandet av eldsvådor nåmnes även hava skett genom hennes
kraft. Då t. ex. i Skärkinds kyrkoby tjugo hus år 1474 uppbrunno,
räddades prästen Petri bostad genom Katarinas åkallande. På samma
sätt undgick Laurentius på Hagen den brand, som härjade i Söderköping
år 1473..
Sjuka och lidande kommo dagligen till hennes grav från alla trakter
och även från grannländerna, vilka besökande knäböjde vid hennes grav.
Deras offer, som lämnades vid graven, beslodo av stavar, kryckor, silver-
-och vaxfigurer m. m. Frigivna fångar nedlade sina bojor. De förnäm¬
ligare gåvo sin gärd i silver eller guld. Även penningar och kreatur
•ditfördes emellanåt.
Många förhärdade hjärtan hade blivit väckta till tro på hennes kraft,
och detta inplantades även tidigt i barnens föreställning. Så omtalades
t. ex., att en gosse i Mjölby socken i Östergötland fallit ned i ån samt
av föräldrarne i två dagar begråtits som drunknad. Slutligen anträffades
han emellertid oskadad, sittande på en kvarnstock. Han berättade, att
då han fallit i vattnet, hade en kvinna i vita kläder tagit honom under
sin kappa och sagt sig vara Katarina från Vadstena.
Undersökningarna om dessa händelser försiggingo i Vadstena, Lin¬
köping och slutligen i Strängnäs, där många förnämliga personer voro
samlade, bland dem riksföreståndaren Sten Sture. Här tillfrågades nu
alla, om de ville bestrida Katarinas rätt att tillhöra de heligas antal,
varpå alla enhälligt med nej betygade, att intet tvivel härom kunde fin¬
nas. Detta var i Sverige det sista sammanträdet rörande Katarinas
kanonisering.
År 1482 hade frågan framskridit så långt, att påven förklarade, att
han icke ville förbjuda, att en vederbörlig ärebetygelse ägnades Katarina,
ehuru, upptagen som han var av mera maktpåliggande ärenden, han icke
f. n. kunde skänka denna fråga sin omsorg. År 14*88 gav påven Innocen-
tius VIII tillstånd till Katarinas translation eller det högtidliga skrinläg¬
gandet av hennes kvarlevor, i avvaktan på det slutliga avgörandet av
kanonisationen. Translationen försiggick påföljande år den 13 juli och
fortgick under fem dagar.
Av rikets prästerskap voro här bl. a. närvarande ärkebiskop Jakob
Ulfsson (Örnfot) samt biskoparne Henrik i Linköping, Brynolf i Skara,
Olof i Västerås, Nikolaus i Växjö samt ärkedjäknen i Uppsala, Ragvald,
dekanen därstädes Mattias, kaniken, även där, Jakob, alla tre doktorer,
jämte elt flertal andra av klostrens och stiftens prelater, kyrkoherdar,
vikarier, kapellaner till ett antal av över hundra.
Sedan gallerdörrarna öppnats, inträdde dessa i brödernas kor för att
åhöra den predikan, som hölls på latin inför de andliga. En predikstol
för predikanten var anordnad nära S:t Andreas’ altare. Denna var så hög,
att predikanten kom att stå över en aln högre än altarbordets läge. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
