Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Svärkerska ätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 HISTORISKA BERÄTTELSER OCH SÄGNER.
kittel med sjudande bly, vilken dom mördaren själv på tillfrågan uttalat,
troende sig därigenom undgå misstanken att vara den sannskyldige.»
Detta straff, som ju icke var överensstämmande med lag, skulle sålunda
skett genom folkets hämnd. Men synbarligen har sägnen under tidernas
lopp förändrats, ty vid den tid här är frågan om, kunde näppeligen
sådan mängd bly, som behövdes i detta fall, anskaffas.
Nämnda stenar å Brakgärdet fingo enligt folkets mening sedan gam¬
malt icke rubbas. Men år 1916 blevo de bortsprängda, varvid här an¬
träffades skelettdelar efler något mer än tio personer, däribland kranier
av två ynglingar, den ena omkring 18 år gammal och den andra ett par
år yngre. Med säkerhet kan sägas, att här varit en avrättsplats, där möj¬
ligen Svärkers mördare även fått sitt straff. Vid undersökning av de
funna skelettdelarna har bly med säkerhet icke kunnat påvisas.
Att här varit avrättsplats framgår även därav, att en i samma härad
befintlig galgbacke, som användts i en senare tid, har likartad anordning
med denna.
Om de övriga märkliga fynd, vilka här i närmaste nejden blivit an¬
träffade, men av vilka undersökningarna, då detta skrives, icke åro avslu¬
tade, hänvisas till Meddel. från Östergötlands Forn- och Museiföreningar
åren 1917 och 1918 med uppsatser härom av N. Beckman, O. Fröding, C. M.
Kjellberg och E. Klein samt till Östergötlands runinskrifter av E. Brate.
På senaste tid har det antagandet blivit framkastat, att Svärker efter
sin död blivit ansedd som helgon.
Konung Svårker hade sönerna Karl och Johan samt säges därjämte
haft sönerna Kol och Boleslav. Kols tillvaro är emellertid tvivelaktig,
och den sistnämnde var antagligen en styvson. Johan var en manlig och
hurtig prins, men han hade i ungdomen tillrövat sig två högättade danska
kvinnor, mor och dotter. För att hämnas detta föllo danskarne in i
landet. Johan ville draga tillsammans en här för att möta fienden.
Konung Svärker sökte med stöd av den i Norden då vistande påvlige legaten
förgäves att i godo få saken bilagd. Vid det ting om denna osämja, som
folket höll, ville Johan försvara sig, men han dräptes av de tingsmenige,
varefter de slogo danskarne. Detta skedde omkring år 1153. Hans styv¬
dotter Sofia var gift med konung Valdemar av Danmark.
Karl Svärkersson blev till en början endast götarnes konung. Till
en början hade Karl svårigheter med anledning av att den danske prinsen
Magnus Henriksson — han härstammade på mödernet från konung Inge I
— hade med västgötarnes hjälp bemäktigat sig makten i landet genom
att 1160 såra och döda svearnes konung Erik. Magnus hade efter sin
moder ärvt en hel del svenska egendomar. Konung Eriks död väckte
emellertid stor harm hos hans folk, och en förening kom till stånd med
östgötarne. Karl Svärkersson valdes till anförare. Det lyckades även
Karl att övervinna Magnus år 1161, varefter Karl blev konung över hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
