Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Svärkerska ätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVÄRKERSKA Atten. 85
riket. I ett påvligt brev av den 6 juli 1161 kallas Karl »svearnes och
götarnes konung*. I övrigt nämndes han Karl VII, ehuru det råttligen
bort vara Karl I.
Karl blev gift med Kristina, en systerdotter till danske konungen Val¬
demar och dotter till Stig den vitlette. Konung Karl lät sin jarl hämta
henne över till Sverige. Före hitresan utrustades hon på kungligt sätt
och följdes på resan av förnämliga män och fruntimmer till svenska
kusten, där hon emottogs av svenskar. Om denna färd diktades en svensk
visa, i vilken det förmäles, att då de svenska herrarne framförde
konung Karls frieri till konung Valdemar, blev svaret, att om den saken
skulle det kastas tärning:
»Förrän han skall den jungfru vinna,
Skall därom tärning på tavelbord rinna,
Så första guldtärning på tavelbordet rann,
Då danakung tappade ocb sveakung vann.»
Vid ankomsten till Sverige, säger visan vidare, leddes där fram ståt¬
liga hästar, som blänkte av silver och guld. Men den danska prinsessan
klagade över att hon skulle rida.
»Ty vore jag nu i min faders land,
Jag körsven bade och förgyllande karm.»
Men de svenska fruarna sade då, att prinsessan icke skulle hitföra
jutska seder. De svenska kvinnorna brukade enligt gammal sed rida i
gyllene sadel, och vid den seden ville de förbliva. Av visans refräng:
»Det hjälper så litet att kvida*, tyckes det, som om den danska prin¬
sessan icke gärna företagit denna bröllopsfärd. Visans slut förmäler, att
konung Karl och hans drottning »levde i fröjd med tukt och ära*.
Enligt en äldre uppgift skulle Vreta kloster blivit anlagt av Inge d. y.
Den råtta tiden för klostrets tillkomst anses numera vara år 1162. Enligt
ett brev från biskop Brask till Gustav I anlades det av »Karl Svärkersson
på hans fädernegods» och alltså icke av Inge.
Konung Eriks son Knut önskade återbekomma den konungamakt,
som hans fader haft, och kom oförmodat till Visingsö och överföll Karl
på hans gård. Detta var år 1167 i Karls sjunde regeringsår. Konung
Karl blev då mördad.
Hans halvbroder Boleslav samlade emellertid en hår, delvis från Dan¬
mark, för att upptaga striden mot Knut. Krigsfolket sammanfördes i Öster¬
götland och dår mötte dem konung Knut vid Bjälbo med sin hår. Bole¬
slav föll i striden eller flyktade till Danmark. Det har blivit sagt, att
Karls broder Kol åven varit med, men, som redan nämnts, är Kols till¬
varo omtvistad, ehuru sägnen berättar, att Kol flytt till Norge. Knut blev
ensam härskare. I grannskapet av och sydväst om kyrkan, där slaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
