Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Folkungarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGARNE. 99
riddare, vars son Ulv, ävenledes riddare, avled 1281. Denne sistnämndes
dotter Ingeborg var gift med Åbjörn Sixtensson (f före 1296).
Lagmännen Magnus Bengtsson (f 1263) och hans son Bengt Magnus-
son (f 1294) hava även tillhört Folkungasläkten, men sambandet emellan
dem och någon av släktens ovannämnde medlemmar kan icke med säkerhet
påvisas. Båda förde Folkungavapnet, det uppresta lejonet över tre balkar.
Om någon av de Svärkerska konungarne förde något vapen, kan icke
med säkerhet uppgivas men är föga troligt. Däremot begagnades sådana
av Folkungarne. Folkungavapnet synes i nu kända handlingar ha förekom¬
mit första gången år 1238 och tillhörde Birger II jarl. Detta framställer
ett upprätt stående lejon med svansen i ställning bakåt över tre sned-
bjålkar från vänster samt fältet i övrigt upptaget av hjärtformiga blad
eller sjöblad (se fig. 119 ögtld I).
Detta vapen har sedermera orätt betecknats såsom Götalands vapen.
»Götarne förde sedan gammalt», skriver Olaus Magnus, »och likaså
ännu i dag de, som bebo deras jord, ett krönt lejon, som raskt hoppar
över tre vita silverströmmar i ett himmelsblått fält och ser sig tillbaka,
vilket innebär, att de må skonsamt begagna sig av sin seger och om¬
tänksamt akta sig för ett anfall, som de genom en rask rörelse kunna
undvika.»
Samme förf. säger samtidigt, att svearne av ålder hade i sitt vapen
två krönta ungmör i gyllene klädnad, vilka omfamnade varandra i en
grön skog, liksom för att beteckna landets gudomliga nymfers fägring,
vilket vapen sedan ändrades »till tre gyllene kronor i himmelsblått fält,
en symbol för deras väldes omätliga utsträckning, deras ärofulla krigs-
bedrifter och landets outtömliga rikedom på malm».
Varken Göta rike eller Svealand hava haft något för de olika lands¬
delarna säreget vapen, lika litet som de övriga samhällena, av vilka vårt
land ursprungligen sammankommit, hade något dylikt. Vapen voro
utomlands i bruk först under senare delen av 1100-talet. I Sverige komnio
helt säkert vapnen i bruk senare. Det första svenska adliga vapen, som
är känt, är från år 1219. Det äldsta kända kungliga svenska vapnet
år från den upproriske konung Knut långe (1229—1234). Sigillbilder
förekomma något tidigare.
Det vapen, Birger II begagnade, var emellertid icke gemensamt för
hela släkten. Under första tiden, då vapen började användas, kunde
nära anförvanter föra olika vapen. Birger jarls son, konung Valdemar,
upptog sin morbroders, konung Erik Erikssons, vapen med tre springande,
krönta leoparder med hjärtformiga blad i fältet (se Ögtld I, fig. 120),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
