Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Bröllopet på Ulfåsa - Vreta klosterrov år 1210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 HISTORISKA BERÄTTELSER OCH SÄGNER.
nusson Minnisköld:* B. gör här det förr vanliga misstaget att antaga lag¬
mannen Bengt vara son av Minnisköld, men att B. kan nämna årtalet,
då herr Bengt skall ha ägt gården, giver en viss styrka åt att han verk¬
ligen varit ägare, samt att förf. haft en vederhäftig källa för sin uppgift,
om ock egendomen vid denna tid icke haft sitt nuvarande namn.
År 1340 nåmnes Ulvåsa, då S:t Birgittas man Ulv Gudmarsson här¬
ifrån utfärdade ett bytesbrev. Att herr Ulv icke bekommit godset med
sin fru, framgår av en handling från år 1328, i vilken uppräknas de går¬
dar, som tillfallit honom och hans svåger. Icke heller omnämnes Ulvåsa
i hans svärfaders år 1314 utfärdade handling, i vilken denne för sin av¬
lidna maka giver åtskilliga gåvor till kyrkor och kloster, bestående endast
i prydnader och penningar. Lika litet omnämnes Ulvåsa i en handling
av år 1320, som berör arvet efter svärmodern.
1 ett nyligen (1918) utkommet arbete: Kultur- och personhistoriska
anteekningar //, av O. F. Slrokirk säges sid. 116 rörande Ingrid Ylva,
»att Bjälbo och Ulvåsa tillhört hennes förfäder och genom arv efter henne
övergingo till Folkungaätten, intygas genom ett kungabrev av 1353.» Jag
har förgäves eftersökt en dylik handling.
Vréta klosterrov år 1210.
Detta mycket omtalade klosterrov omgives av stor oreda. Det är
från Messenius i Scondia illustrata, man fått den egentliga kännedom-
men om denna händelse, och M. synes som källa haft den gamla folkvisan
om rovet.
Nämnde författare talar om Helena, konung Svärker II:s dotter, som
med våld skulle rövats ur Vreta kloster och därefter blivit gift med Sune
Folkesson. Vad man med visshet vet. är att Folke jarls son Sune, och
Elin eller JHelena åro historiska personligheter samt att de båda döttrar¬
na Katarina och Benedikta funnits (se sid. 85). De båda makarna ut¬
färdade år 1237 ett avsägelsebrev på sina arvegods i Kimstad, vilka de
avlåto till Vreta kloster. Den ort, från vilken det kortfattade brevet ut¬
färdades, är icke angiven. Senare skänkte de åven egendom till Alvastra
kloster.
Årtalet 1210 för klosterrovet stämmer med konung Svårkers dödsår,
men i andra hänseenden år icke visan överensstämmande med historiska
uppgifter.
Att det i visan förekommande namnet Magnus icke år det råtta kan
sägas. Det har ansetts vara konung Magnus Ladulås (t 1290). Han
hade två döttrar (se sid. 91), av vilka Rikissa visserligen var nunna men
i Klara kloster i Stockholm, dår hon avled som abbedissa. Därifrån blev
hon aldrig bortrövad. Konungens angivna hemort Uppsala synes antyda,
att det skulle varit en av sveakonungarnes för historien obekant ättling,
som blivit gift med Sune. men då passar icke det uppgivna året.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
