- Project Runeberg -  Östergötland / III. Fornsägner och kulturbilder från Östergötland /
127

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Stegeborgs slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STEGEBORGS SLOTT. 127
på en söndag. Efter vigseln var det ett präktigt gästabud i stora slotts¬
salen. Under detsamma anlände Gustav Brahe och Johan Sparre till
Stegeborg. Då den förre fick kännedom om vigseln, ville han taga sin
syster med sig fdr att med släktingars hjälp få giftermålet fullbordat på
ett mer passande sätt. Detta motsatte sig prinsessan. Då reste Gustav
sin våg. De tre familjerna Brahe, Gyllenstierna och Bielke blevo höge¬
ligen förbittrade över denna händelse samt fordrade, att vigselförrättaren
skulle bestraffas. Bielkesläkten fordrade t. o. m. dödsstraff å Gyllenstierna.
Prinsessan sökte förgäves medla och uppbar därtill förebråelser av sin
farbroder, hertig Karl. Sedan rikets i Söderköping församlade ständer av¬
handlat saken, kom slutligen efter omkring ett halvår förlikning till stånd,
enligt förut bestämt sått, å stadens rådhus. Förlikningsvillkoren intogos
i ständernas domslut. Johan Gyllenstierna fick erkänna, att han handlat
orätt, och utbedja sig Erik Brahes vänskap, vilken beviljades på hertigens
och flera herrars förbön. Gyllenstierna och hans fru skulle under ett år
leva å sina gods för att icke besvära Bielkesläkten med sin åsyn. Dess¬
utom ålades de betala till Uppsala akademi 800 och till herr Erik 2,000
riksdaler för hans fåstningsgåvor.
Ett par år senare eller 1597 besökte hertig Karl Stegeborg för att
söka tillråttaskaffa en av Erik Sparre hitförd kista, i vilken man trodde
att rikets regalier förvarades. Prinsessan Anna var vid tillfället på besök
hos drottning Gunnilla på Bråborg. Johan Gyllenstierna och fru Sigrid
vistades då hår, men G. flydde vid hertigens ankomst. Fru Sigrid låg
sjuk men fick likaväl besök av hertigen, som tvingade henne att upplysa
om varest kistan fanns. Först sedan hertigen framvisade ett brev, som
fallit i hans händer angående denna sak, namngav hon under tårar en
tjänare, som dolde kistan. Sedan denne anträffats, framtogs kistan, som
förseglad sändes till Stockholm.
Då konung Gustav I:s syster Margareta år 1525 gifte sig med Johan
av Hoja, fick han Stegeborgs slott och län i lifstidsförlåning, som dock
senare utbyttes mot Viborg.
Pfalzgreven av huset Zweibrucken, Johan Kasimir, som blivit gift med
konung Gustav II Adolfs halvsyster Katarina, bodde under några av de
tidigare äktenskapsåren i Tyskland men överflyttade till Sverige år 1622,
då de bosatte sig å Stegeborg. Konungen hade åt dem förlänat detta
slott med underlydande. Sedermera eller år 1651 förklarades Johan
Kasimir som hertig av Stegeborgs län, vilken titel sedermera bars av
hans son och sonson, ehuru Stegeborg så småningom genom reduktionen
indrogs.
Efter Gustav II Adolfs död skulle drottning Kristina enligt konungens
bestämmelse överlämnas att uppfostras av pfalzgrevinnan Katarina. Men
drottning Maria Eleonora ville icke lämna sin dotter från sig. Uppfostran
blev emellertid icke sådan, som var önskvärt. Slutligen fattade då rådet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free