Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Stegeborgs slott - Drottning Gunnilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
128 HISTORISKA BERÄTTELSER OCH SÄGNER.
ett formligt beslut, att mor och dotter skulle skiljas, och den unga drott¬
ningens uppfostran fortsättas av pfalzgrevinnan. Vid beslutet härom ytt¬
rade en av rådsherrarne bl. a., att drottning »Kristina upptuktas, om icke
till odygd, så dock icke på sådant sått och bland sådana människor, som
sig bör. Hon uppfödes varken till gudsfruktan eller till ömhet för fäder¬
neslandet samt läres icke heller, vad till regeringsverket hör. Alltså
måste de skiljas.»
Kristina var då tio år. Till läskamrat hade hon fursteparets båda
döttrar, förnämligast den med henne jämnåriga Eleonora. Kristina kom
alltså att åtminstone tidvis få sin uppfostran inom Östergötland. Hår vid
Stegeborg [var det även, som den kärlekssaga tog sin början emellan
henne och Johan Kasimirs son, sedermera konung Karl X Gustav, vilken
dock efter några år ömsesidigt förglömdes (se Ögtld I sid. 338—347 o.
Ögtld II s. 563—567).
Av Stegeborgsminnert från den pfalzgrevliga tiden finnes en del i
Linköpings stiftsbibliotek, såsom porträtt, en liten målad solfjäder samt
handskrifter, innehållande kväden vid familjehögtider o. s. v. I Öster¬
götlands museum finnas fyra st. små grönaktiga fönsterglas med målade
bilder från det gamla slottet.
Drottning Gunnilla.
Vid den redan under medeltiden omnämnda egendomen Liljestad,
belägen i nejden av Storån och Slätbaken, föddes vid midsommartiden
år 1568 en dotter till gårdens ägare, riksrådet och ståthållaren över Öster¬
götland, riddaren av Guds Lamms orden Johan Axelsson av Bielkesläkten.
Den nyfödda fick i dopet namnet Gunnilla. Redan tidigt blev hon kam¬
marfröken hos Johan III:s gemål, drottning Katarina Jagellonika.
Då nu konungen genom sin drottnings död år 1583 blev änkling, var
han snart nog betänkt på att förskaffa Sverige en ny drottning, och han
syntes denna gång vilja hålla sig till en av Sveriges egna kvinnor. Hans
val föll till en början på Sigrid Brahe, yngsta dottern till gamle greve
Per Brahe. Hon var bekant för sin fägring. Men konungens närmaste
voro icke nöjda med detta äktenskap såsom honom mindre värdigt. De
ansågo därjämte, att de redan mäktiga adelssläkterna skulle bliva ån
svårare att styra genom en dylik närmare släktskap. Avståiidet emellan
Vasaätten och de adliga ätterna borde, ansågo de, snarare ökas ån minskas.
Särskilt var hertig Karl emot detta giftermål, varför han även allvarligt
rådde sin broder att taga en främmande furstinna till gemål. Tanken på
och förbindelsen med den sköna Sigrid blev även övergiven. I stället föll
hans val på den sextonåriga Gunnilla Johansdotter från Liljestad, åven
hon bekant för sin fägring, men denna gång mötte honom motstånd från
ett håll, dår han minst väntat det, nämligen från Gunnilla själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
