- Project Runeberg -  Östergötland / III. Fornsägner och kulturbilder från Östergötland /
197

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folktro och vidskepelse - Inledning - Andar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOLKTRO OCH VIDSKEPELSE. 197
liga förhållandet. Genom sin uppfostran och sin släkts ställning kan denna
kvinna räknas till de bildade.
Då något övernaturligt berättas, kan man ännu få höra yttranden
sådana som: »Jag har själv sett och hört det», eller något mer tvivlande:
»Vad skall man tro? Jag såg det tydligt.» Andra åter hålla sig mycket
förbehållsamma vid tal om dylikt och såga sig icke ha kännedom om
något sådant, även om anledning kan finnas att tro motsatsen. Urgammal,
nedärvd uppfattning går icke lått att tillintetgöra, om den ock i dessa
fall uppträder mer eller mindre märkbar hos olika samhällsklasser. Män¬
niskornas olika lynnen eller sinnelag hava även sin inverkan.
Ett visst samband har denna vidskepelse med tanken om ett ound¬
vikligt öde. Hur ofta hör man icke upprepas de orden: »Vad människan
år förelagt, det skall hon genomgå.» Hit kan även räknas tron på olika
drömmars belydelse. Mer ån en gång har jag hört personer säga: »Ja,
för andra betyder det tur att drömma om ett namngivet föremål, men
för mig betyder det otur.» Tron på talet 13 såsom ett olyckligt tal är
även vida utbredd. Mångtals andra tecken till en ännu befintlig vid¬
skepelse och övertro kunde omtalas, men jag övergår till att omnämna
några av de mest förekommande uppfattningar i detta slags folktro un¬
der äldre och yngre tid.
Det behöver icke sägas, att vad härnedan anföres icke uteslutande
tillhör Östergötland. Denna uppfattning och tro är tvärtom spridd över
hela vårt land, ja, långt utom dess gränser, om även olikheter i vissa
avseenden och biomständigheter förefinnas.
Att många vidskepliga bruk eller utsågelser ytterst blivit diktade och
tillkomna för att söka leda människor till att handla och låta så, som
rått år, kan med visshet sägas. En uppjagad inbillning har senare ofta
förvanskat och förvänt det ursprungliga.
Andar. Enligt de gamles föreställning verkade inom hela världs¬
alltet både i jorden, vattnet och luften andar, vilka tillhörde dessa ele¬
ment. Bland dessa elementandar var stormen den mest betydande, ty
den behärskade både jord, vatten och luft. Stormens andar foro fru¬
stande och brusande fram genom rymden. Deras sång var stormars vi¬
nande. Deras framfart var växlande, ån helande och välgörande, än för¬
störande allt, som kom i vägen. Tillsammans med dessa elementens
andar voro även människors själar eller andar verksamma. Och män¬
niskans ande, sades det, lämnade, då människan var död, kroppen genom
munnen samt höjde sig genom luften upp till de hädangångnes rike, vilket
de lämnade, då de besökte jorden.
Då någon fågel satte sig på fönsterbläcket och hackade på rutan, var
det för att hämta en själ. Fågeln var då en bortgången människas ande,
som i dödsriket tänktes leva i mänsklig skepnad men vid dylika tillfällen
kom i djurvålnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free