- Project Runeberg -  Östergötland / III. Fornsägner och kulturbilder från Östergötland /
203

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folktro och vidskepelse - Blåkullafärder - Bäre - Djuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FOLKTRO OCH VIDSKEPELSE. 203
persstruten har även blivit nämnd såsom respass för färden. Dessutom
är det ett vanligt gyckel att till bekanta sända påskhälsningar å brev¬
kort, å vilka framställas mer eller mindre anskrämliga anspelningar å
Blåkullafärden (fig. 9).
Bäre eller Bjäre var ett troll¬
djur, som antingen hade form av en
boll eller ett trådnystan eller även»
och detta oftast, av en hare, kallad
mjölkhare. Någon gång hade den
skepnad av en fågel. Bjärarna an¬
vändes av trollpackorna till hjälp
vid deras häxerier. Dylika trolldjur
bekommos av häxorna vid deras be¬
sök i Blåkulla, eller också födde de
dem efter sina besök där. Satan
var då de nyföddes fader. Emellanåt
förfärdigade trollpackorna själva sina
bjärar. De tillverkades av en strump-
holk eller av nio olika slags tråd
eller trasor eller av tre stickor, vilka
vardera på en torsdag förut skulle
ha bränts i båda ändarna. Vid till¬
verkningen användes gärna delar av
ett såll. Dessa mjölkharar utsändes
för att dia andras kor. En så diad
ko blev sedan »sint», d. v. s. läm¬
nade icke vidare någon mjölk från sig. Då haren fått tillräckligt med
mjölk, återvände han till häxan, där han sprutade ut mjölken i för
detta ändamål framsatta kärl. För att förekomma detta sattyg plågade
korna stångas in för att bliva rökta. Ett annat sätt var att före
utslåppningen på bete låta dem svälja bollar, gjorda av tjära, varmed
djuren även beströkos i form av kors. Ännu ingivas korna före utsläp¬
pandet på många ställen s. k. »libberslicka», en växt som för detta ända¬
mål finnes planterad vid gården. Dylika harar gingo icke fria för jakt¬
hundarna, men de voro svåra att skjuta. Lyckades en jägare med sitt
skott, fann han endast de tre brända stickorna. Besläktade med bjå-
rarna voro pukarna, som i form av ullgarnsnystan drogo mjölk från
andras kor.
Djuren hava givit anledning till många sägner och bruk, vilka bära
vittne om en viss förbindelse mellan människornas och djurens liv.
Åsikten om, att det är ett bevis på råhet att onödigt pläga djur, är all¬
mänt utbredd, men det kan icke förnekas, att en illvillig behandling av
dem ändock understundom förekommer. Några av de mångtals förekom¬
mande utsågelserna om djuren omnämnas här.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free