Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folktro och vidskepelse - Djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKTRO OCH VIDSKEPELSE. 205
Svaret blir beroende av huru många gånger göken gal. Varje ku-ku
betyder ett år. Bliver svaret ogynnsamt, får man trösta sig med att
göken icke alltid spår sant. Man kan åven få veta, huru många år
man har kvar, innan man blir gift. Härvid önska de unga flickorna
naturligtvis, att gökens galande skall bli så kort som möjligt. Bliver
detta otillbörligt långt, ligger den trösten till hands, att göken satt på
orått kvist, och då har spådomen ingen betydelse. Man kan även önska
sig något av göken. Den, som lyckas slå armarna omkring det tråd, i
vilket göken sitter, samt, under det göken gal, hinner att önska sig tre
saker, får dessa önskningar uppfyllda. Om någon lyckas omfamna gök-
trådet och under galandet hinner låsa »Fader vår» tre gånger, bekommer
den bönläsande en underbar kraft att lätta barnsbörd eller i övrigt att
bota sjukdomar med att lägga händerna på de sjuka eller knyta sitt
strumpeband på dem.
Vid dessa gökottor roar sig ungdomen med lekar, såsom att »slå
datten», änkleken, sista paret ut, hök och duva m. m. Det dansas ring¬
polska, långpolska och andra danser. De äldre gå omkring i nejden för
att plocka vårblommor o. s. v. Gökblommorna äro vid denna tid ännu
icke färdiga, men vid midsommartiden plockas en bukett av dem, och
denna säges bringa lycka för ett helt år.
Låter göken höra sig på bar kvist, skall det båda dålig årsväxt. Där¬
för önska alla. att göken icke skall börja gala, förr än träden hunnit
grönska, ty då blir grödan god. Om någon skjuter en gök, dröjer det
många år, innan han får höra någon gök gala. Efter midsommaren tros
det att göken förvandlas till hök eller falk. Oaktat förvandlingen fort¬
far denne att gala sitt ku-ku.
Haren. En om sitt barn liknöjd moder kallas harhona. Havande
kvinnor böra icke få se harar, ty då bliva barnen harmynta. »Harkalaset»
benämndes förr en fest, som försiggick, då den sista plantan å tobaks¬
landen, där sådana funnos, skördades. Benämningen anses kommen därav,
att på åkerfältet, såsom redan omnämnts, ansågs i hednatid finnas en
växtlighetsgudom i skepnad av en hare eller något annat djur. Under
skördandet förflyttade sig denna gudomlighet efter hand till sista plantan,
där den skulle omhändertagas för att sedan anrättas och uppätas vid en
kultfest (se s. 28).
Hunden. Denna människornas trogna vån och följeslagare ända sedan
forntiden har, säges det, förmågan att se spöken. Djuret bliver då oro¬
ligt och tjuter. Håren resa på sig. Han förblir stillaliggande, där han
är. Kommer husbonden i någon fara, varnar hunden honom med tjut.
Hästen. Möter hästen en gast eller något slags trolltyg, ser han
genast detta, ehuru det är osynligt för människort Hästen börjar darra
och skalva samt frustar oroligt, och det är då nästan omöjligt att få ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
