Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folktro och vidskepelse - Järtecken - Kloka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 FOLKTRO OCH VIDSKEPELSE.
När stenar synas våta, bådar det regn.
Då röken ur skorstenen icke stiger uppåt utan breder ut sig, kom¬
mer regn.
När regnet börjar mycket smått och sakta, blir det långvarigt. —
Tidigt morgonregn slutar före klockan tolv. — Stark dimma höstetid är
förebud till mycket snö.
Då vädret år lugnt några dagar och det därefter kommer stark
värme, bådar det åska.
Om vattnet i Hungerbrunnskållan i Motalatrakten står högt, betyder
det torka för året. Står det lågt, blir året vått. Detsamma säges även
om några andra källor inom provinsen.
När det vintertid smäller i väggar och husknutar, säges »kölden slå
ryggen av sig». Då väntas lenväder.
Rikligt med rönnbär giver regnig höst. — Mulen morgon ger ofta
en klar dag.
Vid tal om väderleken bör icke förbigås, att även vissa djur anses
och ha omtalats som väderspåmän.
Når svinen en afton vid vackert väder grymta och bråka i svinstian,
sägas de slåss om »sänghalmen», enär de vänta regn. — Av gamla svins
mjälte får man veta tillkommande vinters beskaffenhet. År denna vid
slakten grov framtill och spetsig baktill, bliver först sträng och sedan
mild vinter. En knöl på mitten bådar skarp midvinter. — Då hackspett
kommer till gård, bliver kölden hård. — År det mycken spindelväv i
gräset på morgonen, bliver vackert väder. — Om gässen se mot himlen,
bådar det regn. Då den stekta gåsens bröstben är tunnt och genom¬
skinligt, bliver barvinter, men år detta tjockt och följaktligen ogenomskin¬
ligt, bliver vintern snörik. — Hackar talgoxen på fönstret, bådar det
nederbörd. — Kryper daggmasken fram ur jorden, kommer regn.
Vissa månader och dagar omtalas även som bemårkelsetider med
tecken, vilka tyda på blivande väderlek och dess följder.
Så heter det bl. a.: April våt och maj kall gör bondens lada all.
— Före midsommar kan man icke önska för mycket regn. Efter mid¬
sommar kommer det varje bön förutan. — April snö är fåragö. — Når
Anders (30 nov.) braskar, då julen slaskar, och tvärtom. — Då det regnar
sjusovaredagen (27 juli), säges det vanligen bliva regn i sju veckors tid.
Kloka hava de människor, mån eller kvinnor, blivit kalladé, vilka
åro mer klarskådande än folk i allmänhet. Att naturen givit den ena
människan en särskild begåvning i ett och den andra i ett annat av¬
seende, vet var och en. Många av dessa i vissa hänseenden mer om-
dömesrika hava uteslutande ägnat sig åt att vid behov stå sökande till
tjänst. I ett flertal fall har detta gällt sjukdomar och deras botande så¬
väl bland människor som kreatur. Litet varstädes hava funnits och
finnas ännu personer, vilka äro väl bevandrade i att sköta benskador.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
