Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folktro och vidskepelse - Kloka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKTRO OCH VIDSKEPELSE. 229
andra förstå sig på engelska sjukan eller fallandesot o. s. v. Deras s. k.
huskurer må nu vara beroende på särskilda anlag att fatta det, som kan
vara helande, eller på ärvda meddelanden och erfarenheter inom släkter,
dår vissa sjukdomar funnits. En och annan av dessa självlärda läkare
har vunnit en ryktbarhet för sin förmåga, som överlevat dem i långliga
tider. Från Östergötland må här nämnas den i början av 1800-talet
verkande pastor Hans Olof Sundelins (t 1821), som på sin tid hade en
läkarepraktik, vilken vida översteg examinerade läkares. På tolv års tid
hade 31,732 sjuklingar av olika åldrar, kön och samhällsställning erhållit
läkemedel och vård av honom. Vidare namnes den år 1842 avlidna
Maria Jansson, känd under namnet Kisa-mor. Hon erhöll t. o. m. Sund-
hetskollegii tillstånd att utöva läkarekonsten. En annan var den s. k.
Kagadoktorn, K. J. Englund, som började sin bana som tjånstedräng.
Sedan han en tid sysselsatt sig med att vårda och bota sjuka kreatur,
övergick han till att bli en ofta lycklig rådgivare åt sjuka människor. E.
avled år 1903. Dylika s. k. kloka ha ju mången gång varit till stor väl¬
signelse för dem, vilka sökt deras hjälp.
Men det finnes andra s. k. kloka gubbar och gummor, vilka av egen¬
nyttiga beräkningar givit sig ut för att äga förmåga att vara klarseende
och därvid bedrivit sina förfaranden på ett sätt, som allenast kan anses
som ett bedrägligt och förhatligt gyckelspel. Dylika s. k. kloka ha vetat
sig kunna utpeka tjuvar och återskaffa stulna föremål, att genom böner
och upprabblade formler kunna framkalla kårlek, dår så åstundats, att
frambringa lycka i skilda företag, att med hemlighetsfulla tecken bota
tandvärk, gastkram, »trollslag» och andra sjukdomar eller att på skilda
sätt blidka ovånskap emellan folk, finna skatter i jorden, förgöra eller
skada grannar eller deras kreatur och mycken annan »djävlakonst», som
namnet var åtminstone under 1600-talet. Mångtaliga äro de rättegångar,
som i äldre tider förekommo mot dylikt folk. Här anföras följande dy¬
lika händelser:
Vid Motala ting åtalades år 1755 åttiotreåriga Kjerstin Larsdotter,
därför att hon bl. a. sökt övertyga en torpare, Nils Larsson, att en stor
skatt skulle finnas nedgrävd å hans torp, vilken skatt skulle göra honom
rik, om han kunde finna den. Kjerstin hade, då hon gick omkring i
bygden och sålde Vadstenaspetsar, ofta gått förbi torparens hem om
kvällarna och då sett ljus lysa på en viss plats. Härav hade hon dragit
den slutsats, att en skatt där skulle vara nedgrävd. Nils skulle, hade
hon sagt, förskaffa sig ett gevär, varefter han tre nätter å rad skulle vid
den nämnda platsen, kallad S:t Peders backe, avskjuta ett skott. Detta
hade nu Nils gjort men icke funnit någon skatt. Kjerstin hade då ändrat
sig och sagt, att skatten måtte finnas antingen i Storängen eller Röbäcks-
ängen vid Huvudstads gård, dit torpet hörde. Hon hade tillagt, att hon
hade en svartkonstbok, med vilken hon kunde få fram dessa skatter, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
