Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Levnadsförhållanden under medeltiden - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
252 TIDSBILDER.
Av författare från äldre tider känner man, huru redan då åker¬
bruket stod i högt anseende framför andra näringar, och vältalaren
Cicero framhåller enligt Olaus Magnus det tilltalande i jordbrukarens
arbete och hurusom jorden aldrig ulan ränta återbetalar sitt lån. »Ett
väl hävdat åkerfält år den härligaste bild av alstringskraft och fägring,
och av alla förvärvsmedel står icke något högre än jordbruket. Icke
något är mer värdigt en fri man, för så vidt jordbruket skötes så, som
det bör skötas. Till och med Skriften ogillar den jordbrukare, som
låte ogräset taga hand om åkerfältet.» 1 viss mån ansågs jordbruket
som ett helgat yrke.
Fig. 14. Åkerbruksredskap.
Efter Olaus Magnus.
De sädes- och växtslag, som under medeltiden odlades, voro korn,
vete, havre, ärter, bönor, lin och hampa’ samt rovor. Med gödslingen
var man redan nu så förfaren, att man kände, vilken gödning som bäst
passade att använda vid olika slags jord och för olika växtarter.
Redskapen voro av olika slag (fig. 14). Såningstiden bestämdes efter
aktgivande på lövsprickningen, genom iakttagande av stjärnorna o. s. v.
Vintervete sår man, säger Olaus Magnus, vid tiden för Hundstjärnans
nedgång och får efter ungefär ett års förlopp inbärga den rikaste, mogna
skörd. Samma sädesslag sår man ock på våren i slutet av Oxen och
inhöstar det fullmatat i midten av Lejonet. Detta gäller även om vanligt
vete, korn och havre, likaledes om övriga ovannämnda gagnväxter på
åkerfälten. En helt annan groddkraft besitta nyodlingar, å vilka busk¬
snår och skog blivit avröjda och uppbrända eller svedjade.
Att grannar voro varandra behjälpliga vid jordbruksarbetet var icke
ovanligt. Tröskningen av säden försiggick vintertiden, då nätterna voro
längre. Det tillgick på så sätt, alt sädeskårvarna utbreddes å loggolvet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
