Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Levnadsförhållanden under medeltiden - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TIDSBILDER 253
bearbetades med »slagor» (fig. 15). Ersättningen utgick antingen i kon¬
tanta penningar eller i en viss procent av den avtröskade säden, vilket
senare var för arbetaren fördelaktigt, då han icke blev beroende av spann¬
målsprisens växling.
Enligt en förordning av 1474 stadgades, att inga tröskare skulle till¬
städjas utom sådana, som tjänat bonden över sommaren. Tröskning med
slaga användes understundom ännu i vår tid, ehuru alltmer sällsynt
Kvarnar för sädens målning funnos även och voro dels väder¬
kvarnar, dels vattenfallskvarnar. Hjulkvarnar drogos även av hästar.
Fotkvarnar voro enkla inrättningar, vilka bestodo av ett vågrätt liggande
Fig. 15. Tröskning med slaga.
Efter Olaus Magnus.
vattenhjul med den löpande kvarnstenen fästad på den lodrätt stående
hjulstockens överända. Hand- och trampkvarnar voro de äldsta samt
sköttes med människokraft. Ursprungligen var det trälinnorna, som det
ålåg att mala säden å dylika. Det var ett stort framsteg, som låg däri,
att detta trälredskap kunde ersättas av vattenkvarnar och andra bättre
dylika. Det säges, att det var munkarne, som införde de första vatten¬
kvarnarna. Fotkvarnar användes ännu omkring midten av 1700-talet. De
kallades »enfota hjulkvarnar».
»Skördekalas» brukades redan under medeltiden.
På bästa sätt, helst sjöledes, forslades sedermera säden till handels¬
städerna för att vidare utföras, särskilt till Danzig av »adliga herrar och
handelsmän».
Alvastra klosters anläggande var till stor fördel för Östergötlands
jordhruk. Gisterciensermunkarne ägnade sig nämligen särskilt åt åker¬
bruk. Åven andra kloster bidrogo till kännedomen om jordens skötsel.
Under 1300-talet slod jordbruket här även högt, vilket framgår av Öst-
götalagen, och att det under århundradena i det hela gått framåt är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
