Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Levnadsförhållanden under medeltiden - Trälar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDER. 255
uppdelades som trålar. Olof blev då skild från sin moder och togs av
en estländare, vilken sedan sålde honom jåmte en annan fånge mot er¬
sättning av en bock. Något senare gick Olof ånyo i liandel och betalades
då med ett klädesplagg. Hos denne köpare och hans familj stannade
Olof i sex vintrar och hade det godt samt var omtyckt av bonden. Vid
sitt tillfångatagande var Olof tre vintrar gammal.
Men så kom Olofs morbroder vid ett tillfälle till Estland som sände¬
bud från sin konung. Då han fick se den unge Olof, tyckte han, att
denne var olik det övriga folket samt såg ut att vara från utlandet. Han
frågade honom då efter hans namn och ätt. Sedan han fått kännedom
härom, fann sändebudet, att den vackra gossen var hans systerson, var¬
efter Olof friköptes. Drottning Astrid blev åven friköpt. Köparen var
en norrman, som på en marknad i Estland igenkände Astrid, tillsam¬
mans med andra trålar, vilka utbjödos till salu. Hon blev då friköpt.
I Olof den heliges saga berättas, att Erling Skjalgsson, som var en
mäktig man, hade på gården 30 trålar förutom andra män. Han gav
dem arbetsbeting, och sedan de fullgjort detta, fingo de arbeta för egen
räkning. Därtill fingo de åkerland, vilka de fingo bruka och beså för
egen del. 1 övrigt bestämde han värdet och lösepenning för var och en
av trålarne. Många av dem löste sig åven på första eller andra året,
och alla, med vilka det var något bevändt, löste sig på tredje året. Med
lösepenningarna köpte Erling sig nya trålar. Några av de frilöste ägnade
sig åt sillfiske eller åt annan verksamhet. Andra röjde skog och mark
och anlade gårdar. Alla hjälpte han på god väg.
På ett annat ställe i samma saga berättas det, att Asbjörn Selsbane
ett år hade ondl om utsäde på grund av dålig årsväxt i norra landet
Men då han sporde, att det sydligare hade blivit god årsväxt, begav han
sig dit för att köpa korn. Den första gård, han där kom till, var stor¬
gården Ågvaldsnås. Han hoppades att inte behöva begiva sig längre
söder ut. Ägaren av gården gav emellertid det besked, att Asbjörn
varken vid denna gård eller någon annan kunde få köpa korn, enär
kdpungen förbjudit all försäljning af korn från den sö^ra delen av landet
till den norra.
Asbjörn seglade då bort härifrån för att försöka sin lycka hos en
sin frände. Men åven denne vågade inte bryta mot konungens bud.
Efter underhandlingar kom det emellertid därhän, att Asbjörn fick köpa
korn och malt av trälarne, som icke voro »i lag och rått med andra
män». Härav synes, att trålen kunde besitta enskild tillhörighet och hava
eget jordbruk. Bryte var benämningen på en del trålar, antagligen så¬
dana, som på egen hand skötte sin husbondes jord, eller en som var lik¬
ställd med senare tiders hälftenbrukare.
Det framgår härav, att trälarne i början av 1000-talet i vårt grann¬
land hade det ganska godt. Att deras ställning i vårt land var jämförlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
